Denize

 

Lite bilder från igår.  Jag fick umgås med mitt kära lilla mellanbarn en kort stund innan han bestämde sig för att hänga med kompisar istället.  Det gäller att ta vara på de korta stunderna han bara vill vara med mig.

Vi stannade vid parken för att kolla in alla höstlöv.  Jag sa till honom att jag önskade att jag hade tagit med mig kameran, då bilderna hade blivit så himla fina – men att vi fick åka någonstans med en MASSA löv någon annan dag, så kunde jag passa på att ta fina höstbilder då.  Han svarade lite skeptiskt att ”mja, vi får se om jag har tid, annars tar vi det nästa år… det är snart 2017 ändå”.  Jahopp.

 

På tal om Elian så måste jag bara passa på att återigen dokumentera hur bra han har tagit situationen med att bli storebror.  Jag trodde garanterat att det skulle bli tufft med svartsjuka, då han bland annat är van vid att vara minst och har kunnat bli svartsjuk om man bara gosar med en katt osv.

Man kanske inte skall säga för mycket, det har ju bara gått ett par veckor, men hittills är jag riktigt imponerad.  Över båda barnen egentligen, hur fina dom är med Elise.  Men just 6-års åldern är ju känslig och jag var väl förberedd på kaos.

Men allt flyter på och Elian visar full förståelse, både när bebisen skriker och kräver en massa tid och när hon sover och man behöver vara lite tystare.  Det ’värsta’ hittills har varit när han har varit trött om kvällarna och frågat t ex varför vi inte kan bli arga på Elise och bara på honom.  Då har det räckt med en extra stor kram och lite bekräftelse, sedan har det inte varit något mer med det.  Jag tycker att han är oerhört duktig och det måste han få höra dagligen.

Det är ju ändå en stor omställning, det här med att få en ny liten familjemedlem som kräver tid och energi.  Men viktigt är det för mig att fortfarande ge de större barnen tid och uppmärksamhet oavsett hur stora och självständiga dom kan verka.  Man hittar någon slags balans.