Vid matbordet hos oss. Den här lilla bebisen alltså – ni skall bara veta vilket temperament hon har. Och (saknad av) tålamod. Haha hon vrålar om det går för länge mellan tuggorna och hon vrålar om det går för fort. Hon vrålar när hon behöver dricka och vrålar om det går för fort där med. Hon hörs vill jag lova. Och just nu har hon fullt upp med att testa sin röstresurser så hon gallskriker gärna rakt ut oavsett om hon är arg eller glad.
Elian undrade om det var därför han får ont i huvudet ibland – för att Elise skriker sitt ilande skrik om dagarna. Det är lite roligt ändå, för hon blir verkligen toknöjd efter att hon har bjudit på sina oljud – hon flinar stolt.
Minns ni att jag ofta kallade Emilia och Elian för mina huliganer när dom var mindre? Elise blir kallad terrorist. (Obs: med glimten i ögat, bli inte sura på oss).
Jag undrar SÅ vad det skall bli av henne. Jag har aldrig varit med om något liknande, hehe! Meeeeen hon är så jävla mysig så man smäller av emellanåt. Jag minns inte om hennes storasyskon var sådär ”mysiga” så tidigt. Hon pussas och kramas så himla gärna och bjuder ALLTID på gos om man säger ”pusspuss”. Så även om hon kan terrorisera våra liv så ger hon så mycket kärlek (Obs: den där kärleken blir till slut ofta så stark att kramar blir till hårda slag… hmm).
Kärt barn har många namn. Vår yngsta kallas för "Terror", och självklart är alla smeknamn med glimten i ögat. Frågar man henne vart terror är nånstans, så räcker hon stolt upp handen och svarar, här är jag!
Vilka härliga och fina bilder!
Har en bestämd liten dam här också, väldigt lätt men envis och bestämd och även hon har en pipa som heter duga, haha! Ibland har dom riktigt tur som är söta !
Älskar dina syskonbilder <3 Egentligen alla bilder i och för sig, men det känns som att alla dina barn har så starka band till varandra och man ser det så tydligt 🙂
vilka underbara söta foton!! =)
ha en underbar dag
kramar