Var längesedan du hade frågestund, så jag chansar och ställer min fråga här. Men hur är det att ha så stor åldersskillnad mellan barnen? Vilka är för- och nackdelarna?
Jag tycker att det är himla skönt att det är en så stor åldersskillnad mellan barnen just nu. Jag tycker ju att det är rätt tidskrävande att vara mamma till Elise och samtidigt ha tid och ork över till hennes storasyskon. Men dom är ändå så pass stora så dom har förståelse för situationen, om bebis är ledsen eller kräver extra mycket osv. Skillnad vore det ju om dom bara var något eller ett par år äldre. Då skulle jag inte ha samma möjlighet att förklara att lillasyster har vrålat hela natten och att mamma är trött, eller att mamma måste natta/amma bebis och att jag kommer så fort jag är klar, eller vad det än kan vara.
När Elian föddes så behövde jag ofta vila på dagen och då kunde jag samtidigt dra igång en film åt Emilia och förklara varför vi skulle ha lite lugn och ro ett tag. Nu kan jag ju göra precis samma sak med Elian om det behövs. Fördelen är väl såklart just den där förståelsen hos de äldre syskonen.
En annan fördel är att dom får/har fått vara bebis och små ifred, eller vad man skall säga. Det var bara jag och Emilia mot världen i några år. Sedan kom Elian och då började hon bli lite mer självgående och då fick Elian ha mig mycket för sig själv innan han också blev större och mer självständig och nu har jag ju Elise som kommer ha samma förutsättningar. Nu lät det kanske som om jag ersätter det ena barnet med det andra? Haha så menar jag verkligen inte. Men med åren så växer ju barnen upp och ifrån sin mamma lite, när kompisar blir viktigare osvosv. Ja, jag hoppas att ni förstår mig rätt.
Nackdelen är väl det att dom inte har sådär jättemycket i gemensamt i form av lek osv, som dom kanske skulle ha haft om dom var lite mer jämngamla.
När Elian blev tillräckligt stor för att vilja leka lekar så tyckte inte alltid Emilia att det var det roligaste som fanns. Likadant lär det bli när Elise blir lite äldre och kommer vilja hänga efter Elian. MEN Emilia och Elian har alltid haft ett fint och speciellt band ändå och Elise får också sin egen plats där. Jag tror att hon och Emilia kommer ha en extra speciell relation om det fortsätter på samma sätt som det ser ut nu.
En annan nackdel är väl att det blir att man ”börjar om” lite. Jag personligen ser det inte som en så jättestor nackdel, jag trivs verkligen med mammalivet trots att man har börjat om med blöjbyten och sömnlösa nätter – som jag egentligen trodde att jag var klar med. Men å andra sidan så fick jag ju mitt första barn när jag var väldigt ung, så det kanske vore annorlunda om jag var äldre.
Vad kul att du gjorde ett helt inlägg. Vilket fint och utförligt svar du gav :). Underbart fin bild också! Tack för en intressant blogg.
Jag har 12 år mellan mina barn (de är 16 och 4) och största nackdelen är väl att jag är mycket tröttare som "äldre" mamma och inte orkar underhålla minstingen på samma sätt som när min äldsta var liten. Sedan hade jag ju heller inga bebissaker kvar när minstingen kom, så vi fick köpa allt som den lille behövde, annars kan ju syskon ärva av varandra om det inte är så långt emellan. Fördelen är väl att båda barnen har fått en massa "mammatid", har man tätt mellan barnen kräver ju båda i stort sett lika mycket. 🙂
Vi har nästan 3 år mellan våra barn och jag trodde inte att de skulle bli så bra kompisar som de är. Men jag ser det som en bonus och hoppas att det varar.
För mig har det viktigaste varit att hjälpa barnen att skapa det där bandet som gör att de kommer ha ett stort utbyte av varandra när de blir vuxna. De kommer ju att vara vuxna mycket längre, och då spelar ju inte ålderskillnaden så stor roll.
Det fungerade hyfsat bra att förklara för vår etta när tvåan föddes, men vi hade förberett hen att det inte skulle komma ut en kompis utan bebisen kunde bara äta, sova och ligga… då blev det hyfsat även när det behövdes tröstas, matas eller bytas blöjor. Å andra sidan var tvåan hyfsat enkel och sov en hel del i början vilket gjorde att det fanns tid för ettan och mig.
Det som däremot var svårare att förstå och hantera var att ettan behövde gå hem mycket tidigare från förskolan än kompisarna… det blev många jobbiga utbrott.