Denize

 

Högre makter ger och högre makter tar.  Oavsett om det kan ha varit väntat, så är det alltid sorgligt när någon går bort.  Det går aldrig att planera eller ställa in sig på hur man skall hantera det när det väl händer och alla sörjer på sitt eget vis.

Tidigt i morse fick jag ett samtal om att en i släkten somnat in och nu slipper hon lida, nu får hon vara fri.  Jag vet inte vad jag tror på, men jag tror på något – och jag vill gärna tro att hon är på en bättre plats nu.  En plats där även mormor, morfar och min farfar finns.  En vacker plats.

 

När ett liv slocknar… så tänds ett nytt..?

 

Tack för en barndom fylld av fina minnen.  Tack för alla lov uppe i sommarstugan, tack för att du älskade att julpynta med mig såsom bara vi gjorde, tack för att du alltid bakade rullrån och tekakor när jag var där – för att det var det enda jag tyckte om (hade du fått för dig i alla fall), tack för alla jordgubbstårtor vi gjorde på min födelsedag, tack för kärleken och stödet jag fick när jag blev mamma tidigt – precis som du, tack för förståelse, för skratt, för lyckliga stunder och tidiga morgnar uppe i Norrland.  Tack för att du förgyllde min barndom med underbara minnen.

 

Sov gott.