Idag har vi hunnit med en promenad till MVC, barnmorskebesök, promenad tillbaka med hundra pauser då mamman har varit så extremt yr idag, en lång vilopaus hemma, barnen har haft kompishäng och så lite sol och bad på det.
Elian frågade tidigare ”när bebisen kommer ut, kommer du sluta vara så lat då?” och i tystnad tänkte jag ’ja ungefär samtidigt som du kan inse att det heter långsam och inte lat’. Det börjar bli ytterst pinsamt när han jämt beklagar sig för både bekanta och främmande att hans mamma är såååå lat nu, men så är han ju snabb med att försvara att det är bara pga att det ligger en bebis i magen. I vanliga fall är hon både snabb och stark. Men nu tar ju allt så himla lång tid för att hon jämt är så lat.
Långsam, Elian. Det heter långsam. Men jag har full förståelse för hans frustration. Dom där promenaderna som en gång i tiden tog tio minuter, dom är uppe på en halvtimme nu. Att bara plocka upp saker från golvet/marken kan ta onaturligt lång tid. Bara att få upp morsan med magen från sitt-/liggläge kan verka som ett träningspass. Fyfarao för den ”lata” mamman.
Nä men i helhet så tycker jag att båda barnen är väldigt förstående och fina på det sättet. Dom får stå ut med mycket nuförtiden, haha. Elian (som oftast är med och sitter ihop med mig som en klisterlapp) är van vid mina yrselattacker, har tålamod när jag rätt vad det är behöver sätta mig på trottoarkanten och vila/dricka vatten. På så sätt så är det ju himla smidigt och bekvämt att jag har stora barn med full förståelse (om jag bara förklarar).
Huuuur som helst så gick bm-besöket bra. Lillasyster ligger på tvären, men hon har ju gott om tid på sig att lägga sig till rätta. Har hon inte vänt på sig om tre veckor så behöver vi göra något åt saken då, men mycket kan ju hända på tre veckor så jag känner mig inte speciellt oroad. Det känns bara ganska nytt då både Emilia och Elian lade sig åt rätt håll redan tidigt och det var därför inget att tänka på.
När barnmorskan idag pratade om vändningsförsök och i värsta fall snitt så kändes det förstås främmande, men det skall nog lösa sig. Jag skulle fortsätta vara så aktiv som möjligt och ta promenader för att uppmuntra henne att vända sig, även om promenaderna tar lång tid och innehåller flera vatten-pauser. Så länge jag står upp och vaggar lätt framåt så kunde det hjälpa.
Nä, nu skall jag skjutsa in en hel kyckling i ugnen och låta middagen sköta sig själv. Och så skall jag dricka flädersaft och öppna upp Photoshop. Ha en fin tisdagskväll!
Hej Denize,
Såg att din bebis misstänks ligga på tvären. Om det skulle vara så att tvärläget fortsätter att vara populärt hos bebis eller om det skulle bli ett sätesläge, så finns Sätesboken!
Den tar upp allting från hur man kan känna om bebis ligger i säte, hur ett vändningsförsök känns, risker med ett vändningsförsök, hur det är att genomgå ett kejsarsnitt och en sätesförlossning, fördelar, risker m.m.
Hör av dig till mig om det är aktuellt 🙂
Mvh Gina Cinnamoni – författare till Sätesboken och mamma till två sätesbarn
Grattis på din dag..
Kram mamma
Hihi, vad kul att han kallar det lat! 😛
Hoppas hon vänder på sig, vet du att musik kan locka bebisar neråt? På riktigt alltså dem tycker om ljudet så använd en favoritlåt och testa :). Vet flera som det fungerat för 🙂
Lillebror vill inte heller lägga sig till rätta riktigt än… Båda mina tjejer har varit ruckbara i vecka 32, men lillebror ligger hur som helst utom med huvudet neråt. Jag tycker också det känns helt främmande med snitt, men han ska ju ut på ett eller annat sätt.