Denize

 

För er gör jag allt och lite till, det kommer alltid vara vi mot världen, älskade barn…

 

Sista sommarlovsveckan är här men sommarvädret har nog redan lämnat oss.  Fler med höstkänslor? Nästa vecka börjar skolan för båda barnen.

I fredags var jag och Elian på invänjningsdag på fritids och det gick väl… som det gick.  När personalen började med att säga att det vore bra om alla föräldrar kunde lämna barnen lite själva – åtminstone en stund – så klamrade sig Elian fast i mig så hårt han bara kunde.  Jag fick inte ens gå en meter bakom honom.

Men då och då så lyckades han inse att det verkade rätt kul och spännande.  Han utforskade fritidslokalerna, kollade in leksakerna, var toaletterna fanns osvosv och sedan så fick dom äta lunch i matsalen.

Nästa vecka skall han göra allt det där, med sin skolklass.  Solo.  Jag tror att det kommer gå bra, han är redo innerst inne och har sett fram emot att bli ett skolbarn.  Det är bara den där första separationen som alltid har varit värst för hans del.

 

Det kommer bli en enorm omställning och troligtvis tufft ett tag i början, så det känns bra att jag kan ta tag i det med bebis kvar i magen – och bara ge Elian min odelade uppmärksamhet.  Sedan kommer vi in i de nya skolrutinerna och DÅ kan lillasyster få göra entré.

Gud, vad jag är känslomässigt redo för allt nu.  Det har varit ett låååångt sommarlov, mycket egentid för mig och barnen tillsammans bara vi.  Nu behöver vi vardag.  Ni föräldrar som förstår, ja ni förstår.

Och när vi väl har landat där, så är jag känslomässigt redo för bebistiden.  Jag tar dom där såriga brösten, vakna nätterna, bajsblöjorna, skrikperioderna osv.  Jag tar allt vad det innebär.  Nu kommer jag ju ha möjligheten att langa över en del av ansvaret på K.  Den här gången kan jag lämna över Bebis hos sin pappa och gå ut på en promenad ENSAM om det behövs.  Det känns som lyx för mig.  Åh, herregudars vad jag saknar att bara kunna promenera utan smärta.  Utan otymplighet.  Utan att kroppen sväller som en vattenballong.  Utan att behöva sätta sig var tioende meter pga yrsel.  Som sagt så tar jag allt vad som komma skall, jag är så mentalt färdig med graviditeten (haha).  Vi måste bara möblera åt flickan, tvätta upp kläderna, invänta leverans av vagn och babyskydd och sedan är jag även praktiskt redo.  Snart så!

 

Hur som helst så tänkte jag börja svara på era frågor i dagarna, så ni vet att det är på gång.

Jag önskar er alla en finfin måndag och start på den nya veckan!