Några kärleksfulla glimtar från senaste året på Instagram. Bilder på det finaste jag har, det viktigaste jag har, det jag lever för, det jag kämpar för, det jag gör allt för. Mina barn, min älskade familj. Jag älskar dom mer och mer för varenda dag som går. När man tror att man inte kan älska en människa mer än vad man redan gör så ökar styrkan ytterligare några steg. För varenda framsteg, varenda fas i utvecklingen, för varenda nya färdighet så blir jag bara mer och mer stolt. Det är helt galet hur stark min kärlek är för dessa två, hur hela min värld bara kretsar kring dom och deras lycka. Stora E och Lilla E, ni är bäst!
För några veckor sedan så skrev jag ju här att jag hade gått ett tag med en klumpkänsla i halsen. Under alla dessa veckor som nu har gått, så har jag tagit för givet att det kanske beror på någon förkylning som varit, magkatarr, halsbränna, trötthet osv… jag har liksom funnit ursäkter för allt.
Jag drar mig oftast för att gå till doktorn om jag inte mår bra. Först och främst för att jag nästan känner mig skyldig och larvig och antar att jag bara kommer bli dumförklarad. Sedan för att jag inte vill boka upp en tid, vara i vägen och ta den tiden ifrån någon som är sjuk på riktigt. Så jag går och avvaktar och väntar på att allt skall läka av sig själv. Men nu när det har gått så många veckor och obehaget av klumpen i halsen har ökat så kände jag att det var dags att ringa och boka en tid.
Jag fick en tid rätt omgående. Blev bemött av en hurtig läkare som pratade svengelska med brytning. Jag är typ drottning över svengelskan själv (har jag trott) men nu fick jag kämpa för att förstå vad hon sa och menade.
Hon kände på framsidan av min hals och spärrade upp ögonen. ”Svälj” sa hon, jag lydde och svalde. ”Svälj igen!” nästan skrek hon och så ryggade hon tillbaka. Jag kände mig ordentligt chockad över situationen… brukar inte läkare ha stenansikten och dölja plötsliga uttryck? Den här lilla doktorn hade då världens sämsta pokerface i alla fall.
”Flicka lilla, du som är så ung” sa hon medlidsamt, som jag plötsligt irriterade mig på. Vadå jag som är så ung? Tack för att du botar min åldersnoja liksom, för plötsligt kände jag mig så otroligt liten. Men vad fan menade hon? ”Cancer, du har mycket cancer i släkten?” bröt hon fram. Ja, jo.. det är klart.. det finns (fanns), men dom som har fått det har varit gamla. Efter den meningen så har jag inte så stor koll på vad hon eller jag sa. Mer än att jag undersöktes lite till och hon konstaterade att jag hade en knöl nära luftstrupen som förklarar varför jag får svårt att andas och känner mig ”strypt” emellanåt.
Min sköldkörtel var även förstorad (?) och det förklarar varför jag är så in i norden skittrött dygnet runt – trots ordentligt med sömn.
Jag fick lite information och hörde orden biopsi, mer kontroller och prover på måndag på sjukhuset men utöver det så är det mesta rätt oklart som sagt.
Jag ställde mig upp, tog upp min väska och började gå mot dörren. Hon kramade om min axel och sa att jag inte skulle oroa mig, det blir bra. Men om jag får svårare att andas, om jag får en sjukdomskänsla i kroppen eller feber så måste jag åka in akut. Happ, ok.
Resten av torsdagen var jag så otroligt trött. Jag gick runt med Emilia, tittade i affärer för att hon behövde nya ridkläder till helgen. Vi fixade och donade och pratade men mina tankar var som i en enda dimma.
Nu är det så att jag absolut inte är orolig över knölen i halsen, sköldkörteln eller något sådant. Jag vet att behandlingen är enkel och att man klarar sig bra oavsett vad det är. Det jag tänker på är den där läkaren. Nog för att hon var jättesnäll, verkligen… men sättet hon informerade mig och betedde sig. Skall inte en läkare hålla käften om eventuella diagnoser? Skall dom inte vara försiktiga tills dom vet med all säkerhet vad problemet är? Det kanske inte är så. Jag kanske bara är jättekänslig. Men om jag hade varit läkare så hade jag i alla fall varit trygg och vänlig och kört med ett ordentligt pokerface tills provsvaren kom och man hade fakta svart på vitt. Nu är den tanken dock rätt komisk. Denize som läkare? Nja, jag tuppar av om jag ser en droppe blod. Men ni hajar poängen.
Hur som helst så har tankarna snurrat en hel del, man blir ju minst sagt paranoid om en läkare skräms. Jag vaknade x antal gånger i natt och funderade på om jag inte kände mig sjuk och febrig, om jag hade svårare för att andas och om knölen kanske hade växt lite. Allt sådant där som hon ”varnade” mig för. Suck.
Hur som helst så ville jag bara skriva av mig. Nu skall jag fokusera på annat, få lite jobb gjort och ladda inför helgen. Tack om du orkade läsa enda hit, ha en fin dag!
Låter som du stött på en oerhört oprofessionell läkare! Oavsett vad som händer så ska du se att du klarar det galant, det är bara så!
Hej, Denize,
Jag har läst ditt inlägg flera gånger, för att verkligen förvissa mig om att jag inte sett fel. Jag är nämligen själv läkare och jag reagerar starkt inför din berättelse om besöket hos kollegan.
Nu är det förvisso så att patienter ibland tolkar in saker som inte finns där och att man gör det eftersom man redan från början är orolig. Att kollegan till exempel "skrek" kan vara en sådan sak. Men annat du återger gör att jag utan vidare kan säga att den här kvinnan är direkt olämplig för sitt jobb. Hon ska inte skrämma upp en vårdsökande genom att säga dumma saker och hon ska agera på ett rationellt och vetenskapligt sätt.
Om hon misstänker en malign tumör ska hon inte diskutera det med patienten. Får hon frågor ska hon svara ärligt (en läkare ska aldrig ljuga). Men hon kan inte veta något bestämt förrän hon har labbsvar och därför ska hon heller inte svänga sig med ord som för de flesta är laddade med stort obehag och rädsla. Att dessutom när besöket går mot sitt slut helt plötsligt vända på en femöring och säga att du inte "ska oroa dig" och att det ska bli "bra" skulle göra vilken patient som helst fullständigt förvirrad.
Jag förstår att du är orolig och trött nu men om du orkar tycker jag att du ska ta kontakt med läkarens chef och förklara vad som hänt. Ofta är det faktiskt bättre än att lämna in en formell anmälan. Se också till att du får träffa en annan läkare vid nästa besök – den här kvinnan ska du inte behöva ha mer kontakt med.
Och tänk på att det här inte alls måste vara något livshotande eller farligt – varför, just, läkarens sätt att uttrycka sig var exempellöst dumt.
Vilken upplevelse, både läkarens bristav taktkänsla och även att det kan vara något jobbigt! 🙁
Men det går nog bra, tänkt på att positivt tänkande har visat sig kunna påverka mycket ♡
Hm kom att tänka på en läkare jag hade när jag fick missfall… Väldigt oprofessionell och så borde det inte vara. Känns ju som man lägger sitt liv i deras händer ju!
Så får inte en läkare säga. ABSOLUT inte innan man HAR fakta!! Tycker verkligen du ska anmäla detta till patientombudsmannen direkt. Man får inte diagnostisera på detta vis och skrämma upp patienten, vidrigt beteende!! ANMÄL! Nu klarade du av detta men nästa patient kanske har ett skört psyke etc och kan sluta med katastrofala saker. Hoppas verkligen inte det är nått fel och kanske sköldkörteln alt struma och för det finns det ju bra mediciner. Struma kan ju ge exakt dessa symtom, galen trötthet ,klumpkänsla mm. Men anmäla verkligen!
Men vilken konstig läkare??
Fruktansvärt dåligt gjort, gör en anmälan så fler slipper vara med om detta. Håller tummarna för bra svar och att du snabbt får gå på kommande besök för att skybda på allting. Kram
Men jäklar! Så kan hon ju inte alls bete sig, man kan bli orolig för mindre… Vad är vitsen med att skrämma upp dig mer än nödvändigt? Hoppas att det blir bra nu i alla fall, så du slipper gå runt med det där ännu mer.
Vad läskigt! Håller tummarna för att detta löser sig! Vad med om något liknade för ett par år sedan, hade också känslan av att jag inte kunde andas och kände mig yr och trött. En läkare sade sig ha upptäckt att jag hade blåsljud på hjärtat och verkade helt chockad över "hur det kunnat missas under min uppväxt" på ett större sjukhus och med ultraljud konstaterades det att jag sedan inte alls hade det och där undrade de hur det egentligen stod till med den förre läkarens kompetens ..
Mhh, när jag skulle operera bort en leverfläck på höften var jag med om nått ganska obehagligt. När hon höll på och skära i mig upprepade hon flera gånger "oj, oj, vad dumt det här blev" och när hon skulle sy ihop det "oj, oj, vad tokigt det blev" Inte så roligt… Skönt att det bara var ett litet ingrepp… :/
Stor kram till dig hur som helst!
Fick mig att undra över mina egna symtom i halsen samt trötthet. Kanske skulle boka en tid?
Vilken oproffsig läkare!
Har tyvärr också träffat på ett par sådana genom åren och liksom du häpnat varje gång. Pokerface och lugn, borde vara ett måste för läkare. Vad gäller svullnaden så är det troligt att det är struma. Vi har det i släkten och symptomen är klassiska och går att behandla med god effekt. Så ta inte ut någon skada än. Ha en så trevlig helg som det går!
Men fy, inte konstigt om du blev uppskrämd! Hoppas det visar sig vara något "enkelt" 🙂
Verkligen oprofessionellt gjort, hoppas det blir bra!
Min mormor fick oxå förstorad sköldkörtel när hon var i 30-årsåldern. Visade sig vara cancer men det hade som tur var inte hunnit sprida sig 🙂
Men kära du, FY vilken läkare! Som du skriver går ju en förstorad sköldkörtel absolut att behandla, min är (eller har varit) förstorad och jag har fått medicin för det. Kan också känna igen mig i att ha svårt att andas stundvis. Det är inte helt omöjligt att få cancer i den, om jag förstått rätt och det skrämmer livet ur mig totalt. Mina värden är visserligen bra, eller va bra sist jag tog prover, men man tänker ständigt på det. Drar mig från att operera då jag är livrädd. KRAM!
Usch och fy för sådana korkade läkare som slänger ut sig något så idiotiskt innan ordentliga undersökningar är gjorda. Hon borde gå en vidareutbildning i hur man uttrycker sig i mötet med patienten. Hoppas du inte går och oroa dig för mycket nu. Håller tummarna hårt att det inte är något allvarligt. Lycka till!!
/ En trogen läsare sem många PR tillbaka
Vilken klantig läkare!! Så får dom inte säga!
Giftstruma?
Min kollega berättade igår om när hon hade giftstruma för många år sedan. Gick ner i vikt, extremt trött och hade en klump i halsen.
Hoppas do. Hittar orsaken och att det inte är något allvarligt! Kram!
Måste ju kännas lite sisådär att höra något sådant "/ Men som sagt, även om du inte kommer bry dig om vad jag säger nu, så försök att inte tänka på det. Det kommer säkerligen inte vara något. Du kommer bli bra.
Men samtidigt, jag förstår dig. att någon skapar dessa tankar som man egentligen redan hade från början. Så växer de bara mer och mer.
det kommer gå bra! Kram 🙂
Men fy vad hemskt. Jag skulle faktiskt anmäla/prata med någon. Det där är fan inte ok.
Hoppas att det "bara" är sköldkörteln då hon kände … Det är ok att ta upp men cancer?? Nu blir jag arg.
Ja det var dåligt av läkaren då det inte alls behöver vara nåt farligt.
Onödigt att stressa upp en patient.
Men FY, vilken upplevelse!
Håller allt som går att hålla, att allt går bra!
Kram