Denize

 

Vi fick med oss dom här kuddarna från Kolmården.  Jag stod i en rekordlång kö för att betala en plastig safaribil som Elian hade valt, svetten rann, folk trängdes och puttades, barn skrek, föräldrar såg svimfärdiga ut, luften i den lilla butiken var obefintlig – just där och då tittade jag på kuddarna som låg i en hög vid kassan och kände att ’jepp, sådana kuddar skall vi nog ha i soffan – varför inte kaosa till det med djurmotiv bland våra andra kuddar som absolut inte passar in eller matchar varandra’.

Så nu sitter jag och äter pasta till lunch med ett lejon, en zebra och en giraff bredvid mig och så bläddrar jag lite i en färgglad tidning.