Denize

Min familj är hel igen

 
Hela den här dagen bestod av en lång väntan, Elian har nog frågat och tjatat var tioende minut – hela dagen.  Han har varit arg på mig för att klockan tickade för sakta, när vi väl satte oss i bilen så var han arg på mig pga den långa bilresan, sedan var han arg igen när det var förseningar och Emilia inte kom när hon skulle, haha.  Sent blev det.
Men sedan så mötte jag Emilias förväntansfulla blick när hon äntligen kom ut genom dörrarna – och vi sprang mot varandra, hon hoppade upp i mina armar och Elian på henne och… då stod tiden bara still.  Jag ville aldrig släppa taget.
Hon berättade glatt om resan, om allt hon gjort, om alla presenter hon fått, människor hon varit med och sedan tittade hon storögt ut mot snön, huttrade över kylan och verkade iaktta varenda sak i sin närvaro.  I bilen fortsatte hon att titta överallt och tyckte att det kändes konstigt att läsa svenska skyltar, såklart.
Vi blev senare bjudna på en sen hamburgaremiddag och sedan vinkade vi adjöss till reseledaren morfar.
 
Nu känner jag mig bara så himla varm inombords.  Hel.  Lyckan att få krama om och säga godnatt till BÅDA mina barn, se dom kramas och skratta ihop, höra dom prata igen, se Elians kärleksfulla blick upp mot Emilia och så Emilias beskyddande blick tillbaka.  Jag kan inte sätta ord på känslorna just nu, allt är bara… bra – så som det ska.
Skapa en blogg på Vimedbarn.se du också, klicka här! Och du har väl inte missat topplistorna, klicka här!
Kommentarer

Lämna ett svar

Läs mer om hur vi behandlar personuppgifter i vår integritetspolicy.
  1. Sara

    åh! trots att jag själv inte har barn kan jag verkligen känna din känsla. så skönt att hon är på plats! hur länge sen var det sedan hon var i sverige?? måste ju vara helt annorlunda för henne att komma "hem" eftersom hon har minnen kvar till skillnad från elian

  2. Ingrid

    Så underbart för dig att få ha båda dina barn närmast hjärtat igen. Du har kämpat på bra. Jag är så imponerad av din styrka och vilja. Allt för att dina barn ska få ha det så bra som du tycker är möjligt. Jag är en tant/mamma/farmor på 57 och jag har följt dig i flera år men aldrig kommenterat. Nu kände även jag av din otålighet och förväntan över att storbarnet äntligen skulle komma. Ha det nu riktigt mysigt trots att det är Sverige och vinter.

stats