Här kommer lite mer bilder från Julafton hemma hos oss. Dagen började förstås med ivriga barn som sprang upp och fann paket under granen och i sina julstrumpor. Någon annan som hade funnit paketen var katten Vilde, som glatt sprang hinderbana under granen och tjuvkikade i vissa paket. Jag fick springa efter med tejpen och laga ihop dom julklapparna som han rev upp.
Sedan började den evighetslånga väntan. Tvn gick varm, julfilmer visades, Kalle visades, ännu mer julprogram var på. Elian hade full koll på en liten klocka. Klockan 13 kom han springandes med den i handen och ropade ”Mamma, Mamma, titta nu är det snart kväll!”. Besvikelsen som uppstod när jag förklarade att det var många timmar kvar… den skall vi nog inte tala om. Stackaren.
Mat serverades sedan som en buffé på diskbänken i mitt lilla och trånga kök. Barnen hade dock ingen ro till att äta. Elian pillade på ett par räkor och fick kort därefter utslag runt hela munnen (allergi?). Emilia nöjde sig med en kokt potatis, ett par köttbullar, rödbetssallad och ett par tuggor revbensspäll. Godis och julmust gick dock ned enkelt som bara den.
Efter middagen så visste barnen att det snart var dags. Snaaart måste Tomten knacka på dörren. Och jovisst, någon halvtimme senare bankade Tomten här utanför, kidsen blev nervösa men Elian öppnade till slut och sken upp som en sol när han hälsade på årets tomte med världens största solglasögon. Till en början snackade han med norrländsk dialekt, för att sedan använda en någorlunda vanlig ton och sedan över till finsk brytning och lite gotländska där emellan. Det var underhållande. Hur som helst så delade han ut lite paket, snackade om allt mellan himmel och jord, kramades med barnen och åkte vidare till nästa barn på tur.
Barnen slet upp sina paket som tomten hade delat ut, sedan spelade vi charader och tävlade om att öppna paket. Huliganerna tyckte att det var riktigt kul. Framåt slutet sa Elian att det räckte, han hade 8 paket kvar men dom skulle han spara till ”i morgon och dagen efter det och dagen efter det”. Då är man nöjd med det man redan har öppnat.
Det blev sent men dagen avslutades med många kramar, tack-tack och pussar. Barnen somnade sedan stenhårt i sina sängar med ett léende. Så länge barnen är nöjda och glada, då vet man att man har haft en riktigt god jul. Tack till dom som var med och dom som visar att dom verkligen bryr sig. Barnen kommer alltid minnas dagen med glädje och kärlek tack vare er/oss.
Känner igen den där eviga väntan! Mysigt
Fina bilder 🙂