Jag försöker för tillfället stänga min resväska som troligtvis väger några kilo för mycket. Det här med att passa på att handla julklappar i Stockholm var väl kanske inte det bästa valet + svensk mat på det (rökt skinka, kräftost, godis och sådant skoj) och den där nya datorn på det. Packningen är lite sådär nu.
Hur som helst så kommer jag lämna det här landet i natt och det gör jag med enormt blandade känslor. Jag saknar mina älskade ungar så extremt mycket, hela kroppen och själen skriker av längtan. MEN jag känner total ångest över att lämna mina närmaste bakom mig igen. Det känns som om man har kommit vissa närstående ännu närmare den här gången. Kanske för att jag har haft det tufft och mått dåligt och det verkligen har varit skönt att få prata ut och befinna mig i det sällskapet som jag trivs allra bäst med, dom fåtal som jag kan öppna upp mig för och prata med. Ja, det känns surt att lämna dom… men det kommer fler resor, det vet jag.
Resan då. Bortsett från mitt älskade jobb så har jag även haft så himla roligt på fritiden. Gårkvällen skulle vara lugn och mysig, jag skulle ägna mig åt kvalitetstid med mycket snack. Och det blev det verkligen. Men sedan blev det en spontan utgång med min bestie, en vanlig tisdag. Det var som om vi var 18 år igen, vi hade riktigt-riktigt-riktigt roligt. Precis som gamla tider. Jag tror att vi behövde det, båda två. Att bara skratta, dansa, släppa kontroll och släppa loss. Sedan vaknade man upp lite skakis dagen efter men jag lyckades komma upp och hantera dagen ändå.
Sedan har jag jobbat, julhandlat, mathandlat, träffat fina vänner och bara tagit vara på sista timmarna.
TUSEN TACK till mina fina vänner för allt, jag älskar er och saknar er redan.
Spanien, Emilia och Elian – Here I come.
Vad skönt! Jag gläds med dig över att din Stockholmsvistelse blev så lyckad.
Tror du behövde den här resan och barnen har säkert haft det jättebra. Men visst är saknaden stor från båda håll. Men att sakna är också att längta och det är skönt.
Finns alltid här! <3
Hej
Fastnade på din blogg och måste säga att du har underbart fina barn. 🙂 sen kom det upp en fråga undertiden jag läste. Hur kommer det sig att du valde att bosätta dig i spanien? och varför just det landet?vad tycker barnen om det? har själv alltid velat testa att bo utomlands men har aldrig varit utanför nordens gränser så vågar inte. och nu är familjen så stor så nu kommer det aldrig ske. :-/
Hej
Fastnade på din blogg och måste säga att du har underbart fina barn. 🙂 sen kom det upp en fråga undertiden jag läste. Hur kommer det sig att du valde att bosätta dig i spanien? och varför just det landet?vad tycker barnen om det? har själv alltid velat testa att bo utomlands men har aldrig varit utanför nordens gränser så vågar inte. och nu är familjen så stor så nu kommer det aldrig ske. :-/
HA DE SÅ BRA!!
fin du är 🙂