Åh, fyfarao för denna dag. I natt hann jag sova i en timme innan jag vaknade upp av ett kraftigt migränanfall som höll i sig hela natten och morgonen med värk och spyor.
Jag kräktes sista gången strax innan jag skulle väcka Emilia och tänkte att jag kanske skulla orka pallra mig till skolan ändå. Jag väckte henne och började klä på mig när jag kände att det var kört. Hade jag gått ut då så hade jag spytt på gatan på en gång.
Emilia fick med andra ord stanna hemma idag och har hjälpt till massor med lillebror.
Nu känner jag mig lite bättre i skallen men man mår ju inte alls bra efter en attack. Man är öm och mör i kroppen, trött som satan och ögonen gör ont på ett konstigt sätt.
Jag skall i alla fall trotsa illamåendet nu, fixa lunch till barnen, lägga Elian och sedan bädda ned mig själv igen.
Blä…
Hej!
Jag har en fråga om dina barn.
Har de samma pappa?
Som jag läser på din blogg så är du en otroligt duktig mamma. Ge aldrig upp!
Krya på dig!
usch 🙁
Vet precis hur det känns efter en attack. Jag kan bara rekommendera att ta mediciner. Även om man inte lyckas häva det hela så blir attacken mildare och man slipper den där hemska känslan efteråt.
Krya på dig!