Oroliga dygn & Mjölkfri ersättning
Publicerad,
Åh, hur dygnen bara passerar och ÅH vilka intensiva sådana det har blivit. Skriver jag så ofta? Förlåt. Jag minns knappt vad jag skriver, vad jag hinner berätta… jag minns knappt vad jag heter emellanåt.
De senaste tre dygnen har man i alla fall för det mesta träffat och pratat med barnläkare, sköterskor, väntat på svar, oroat sig, känt sig värdelös och maktlös och lite därtill.
Den här lilla mini människan alltså, lilla lillasystern, så mycket som hon skall behöva stå ut med! Efter vaccinet förra veckan så fick hon ju inte behålla någon mat. Hon verkade hungrig och dygnet innan vi började med ersättning så började bajset dessutom bli konstigt, med spår av blod. Jag behöver kanske inte gå in på detaljer när det gäller det, men det var skitläskigt (bokstavligen dårå).
Efter en påbörjad utredning så skall Elise nu prova denna ersättningen. Jag har inte ammat sedan natten till igår och det känns. Jag försöker få kontroll över läget och stockningar och må bra fysiskt samtidigt som jag skall klara av det känslomässigt. Jag nämnde ju sist hur känsligt det är och närstående påminner mig hela tiden om att det inte är någons fel att amningen inte funkade. Jag kan inte ta det personligt eller känna mig misslyckad. Men det blir som en separationsångest ändå. Och så gör det ju förskräckligt ont. Det är knöligt och smärtsamt – hela kroppen skriker liksom ”ammaaaa!” så fort jag tar upp Elise. Gah! Har jag förträngt hur det kändes att sluta amma sist? Alltså när det kommer till de fysiska besvären. Den emotionella biten minns jag klart och tydligt. Det är ändå (för mig) ett extremt starkt band man har skapat. Man har burit på ett barn i nio månader, klarat av en förlossning, välkomnat en person till världen och sedan spenderat varenda natt och dag tillsammans med bebisen i några månader – tröstat och mättat. Och självklart (!) är bandet lika starkt även fast man har bebben i famnen och flaskmatar… men ja, jag kan inte förklara riktigt. Ni som förstår, ni förstår helt enkelt.
Som mamma är man duktig på att jämt gå runt med dåligt samvete över något. Och nu känner man sig nästan hånad när man läser på alla ersättningsförpackningar att ”modersmjölken är det bästa för barnet”, samtidigt som man vet att man gjorde det man kunde in i det sista. Och att det faktiskt inte var det allra bästa för just Elise.
(Jag måste markera att jag INTE dömer andra som väljer ersättning framför amning av någon anledning alls. Jag ammade inte Emilia, valde att ge flaska efter två veckor och hon är en frisk och lycklig individ ändå)
Huuur som helst! Elise var väl inte jättetaggad på smaken av den nya ersättningen i början, men nu har det gått bra under natten och dagen. Jag håller varenda tumme för att hon skall få må bra i magen och främst behålla maten nu framöver.
Någon som har erfarenhet av Pepticate? Eller barn med misstänkt mjölkallergi som fick ersättning? Jag har nog läst om varenda fall jag kan hitta på Google. Man vill ju gärna veta hur lång tid det kan dröja innan man märker skillnad. Läkaren sa att jag skulle ge det en vecka, men i broschyren som kom med ersättningen så står det 2-4 veckor. Vi får väl se om det ens är mjölkallergi, förhoppningsvis får vi snart en lugn och lycklig bebis!
När jag, som sista utväg, uteslöt mjölkprotein ut min egen kost (ammade) så märkte jag viss skillnad (förbättring) redan nästkommande dagar. Sen blev det successivt bättre ju fler dagar som gick. Hoppas det vänder för er nu, många kramar
Hej! Jag har kommenterat här förut gällande att min som (nu 9 månader) var som Elise när han var yngre- skrek jämt och ständigt osv. Magproblem deluxe men det blev bättre och bättre med tiden. Hur som helst gjorde jag inga förändringar, uteslöt inte mjölk i min kost och gav inte minifom osv för vi upplevde inte att något gjorde någon skillnad ändå. När han var typ 6 månader började han bajsa jääääätte ofta och då kom också blodstrimlor i bajset. Enligt 1177 och min bvc var det ingen fara utan berodde på att han bajsade så ofta så tarmen blev irriterad. Hur som helst så har inte några problem berott på nån allergi eller så. Vill bara säga det så du vet om det inte blir bättre nu trots mjölkfri ersättning osv, det kan gå över ändå! Lycka till
Hej, är i liknade situation som er. Vår son är 3,5 månad nu men vi testade mjölkfritt redan i november. Dock fungerade amningen sådär så ibörjan körde vi amning varannan gång och ersättning varannan, nu har vi helt gått över på ersättningen althera. Vår son hade främst problem med tarm, magknip och han hade en rinnande avföring hela tiden. Efter ca 3 dygn mjölkfritt blev allt mycket bättre, hans avföring slutade att rinna hela tiden och han kunde komma till ro mycket bättre och kunde sova något längre perioder. Efter denna förbättring har det blivit bättre med tiden även om hans mage inte är helt bra. en vän som har större blev med sin sons allergier märkte även en klar förbättring efter ca 3 dygn men om det gäller för alla är svårt att veta på BVC sa de att det kunde ta ca 3 veckor innan man såg förbättring. Hoppas er dotters mage blir bättre snart, är hemskt att se de ha ont.
Hej! Jag känner igen mig i allt du skriver. Min son kräktes efter varje måltid, bajsade ca 20 ggr/dygn o när han var 2 månader börja han bajsa blod (mkt bajs prat). Vi fick ersättningen Neocate LCP o redan efter några dagar började vi se förändringar. Efter 1 månad var han som en "ny" bebis, mkt mera harmonisk o nöjd. Hoppas att allt ordnar sig! Kram
Räkna med 2-4 veckor men vi märkte skillnad redan efter några dagar. Jag ammade (gav ersättning ibland) attoch åt mjölkfritt och märkte efter kanske fem dagar. Sonen hade utslag över hela kroppen och dom försvann fort. Vi övergick till ersättning när jag inte orkade amma längre (8,5 månad) och fick då pepticate. Den funkade bra men det finns många sorter så funkar inte detta be att få testa en annan.
Hej!
Min dotter är nu 7 månader och vi fick konstaterat mjölkproteinallergi när hon var 4 månader. Jag misstänkte redan från start att det var allergi men fick inget stöd från BVC utan de menade att barn skriker och har problem med magen i början. När jag väl fick gehör (då min svärmor följde med och satte ner foten) fick vi testa neocate som är en ersättning utan varken mjölksocker eller vasle. Vi märkte skillnad på en dag. Från att vara en bebis som inte gjorde annat än spy och skrika hela tiden blev hon en glad bebis. När hon nu blev 6 månader gick vi över till pepticate där det finns vasle i. Hon spydde en del de första dagarna men magen har nu börjat vänja sig vid även pepticate.
Det som är positivt med mjölkproteinallergi är att det för de flesta barn växer bort. Har för mig att min dotters läkare sa att för 50%av alla är det borta vid 1 års ålder.
Vår dotter flaskmatades från start. Hon hade mycket magknip, skrek mycket och "var arg" (rev oss med naglarna när vi bar). Det blev bättre vid 2 mån för att bli sämre igen vid 4-5 mån då vi började med smakportioner (gröt). Förutom magknip då och då var hon torr och narig i huden, växte dåligt och en period bajsade hon blod. Vid 6 mån fick vi veta att hon var mjölkproteinallergisk. Efter 7-10 dagar med Althera hade vi ett nytt barn, så mycket gladare och tillfreds med allt.
Hej Denize!
Jag är en "sådandär" som har följt dig ganska många år nu, men efter att jag själv fick barn i augusti 2015 så har min tid till att läsa bloggar blivit lite begränsad, konstigt nog :p
Jag har iallafall börjat hitta tillbaka nu och gud som jag känner igen mig i allt du skriver. Och jag önskar att jag hade kunnat ha din blogg när våran Elmer var liten, mest för att känna att man inte är ensam liksom. Vi har gått igenom exakt samma som du beskriver här, otroligt mycket gråt och krånglig mage de första månaderna och framförallt otroligt lite och dålig sömn! Det sista hänger tyvärr i än, och både jag och min sambo har varit sjukskrivna i perioder pga att till slut blir man ju helt knäpp av att inte få sova! Vi har varit hos olika kiropraktorer(?) och kollat så att inte det är något sånt (hade en otroligt tuff födsel med, han blev dragen ut med sugkopp och jag förlorade massor blod)
Vi har kört mjölkfritt, flaskmatat med pepticate, testat för diverse allergier, varit hos special-läkare och ja, you name it.
Till slut blev jag så trött på att liksom leta fel hela tiden, så jag fick bara börja inse att såhär har vi det. Så här är han. Han var och är en high need baby och vi planerar inga syskon på lääänge :p
Lite bättre har det ju blivit, ju större han blir, men det verkar helt enkelt bara som att vissa barn/bebisar är lite mer krävande än andra.
Detta hjälper väl inte dig att höra direkt, men jag kände bara att jag var tvungen att skriva av mig lite.
Kämpa på! Kramar!
Hoppas att lillan mår bättre snart och att det hjälper med den mjölkfria ersättningen! Jag genomgick samma resa med min äldsta dotter och jag förstår din sorg över amningen. Men det viktigaste är ju att Elise mår bra. Du har ammat i flera månader och gett henne antikroppar osv vilket är super. Var försiktig så du slipper mjölkstockning. Man kan behöva pumpa ut lite första tiden. Dock inte för mycket så man stimulerar produktionen.
Hoppas att det snart ordnar sig för er!
Tror nog de flesta föräldrar gör så gott de kan :). Man ska göra det som är bäst för sitt barn :).