Känslor kring lillasyster ♡

 

När jag tog veckans magbilder så ville Elian plötsligt vara med.  Och gladast blev förstås mamman.  Nu börjar ju mina barn bli så stora så att vara med på bild är inte alla gånger det roligaste.  Det märks ju säkerligen även på bloggen, att barnen inte exponeras på samma sätt längre? Jag har alltid sagt att det skall vara upp till dom – inget tvång, och när dom blir äldre så blir det så automatiskt, att det inte längre är lika självklart att skriva om saker eller visa bilder (speciellt inte när det gäller Emilia).  Men hur som haaaaver, nu skall detta inte handla om det!

 

Elian ville som sagt vara med och jag blev glad av den chansen då jag har MASSOR med bilder på Emilia och mig tillsammans när jag väntade lillebror.  Kul om Elian också har sådana bilder.

Men det jag märkte med det hela var att han egentligen tyckte att det såg skoj ut med fjärrkontrollen.  Han ville helt enkelt prova att styra över den själv.  Så nu har jag en liten mapp med bilder på mig med magen och Elian med fjärrisen (suddigaste bilderna i stan, men det är struntsamma).

 

SÅ MYCKET KÄRLEK.

Han kan fascineras över det här med graviditeten emellanåt.  Oftast blir det väl som en vanesak, att om barnen ser mamma med en stor mage dagligen så blir det också vardag.  Man tänker inte på det, man ser inte hur den växer vecka för vecka, på samma sätt som utomstående märker eller om man inte tittar på bilder.  Den är bara stor liksom.

Men så märker man att han stirrar ett tag, verkligen tänker efter och tittar och berättar även då att nu har magen växt och så frågar han hur stor bebisen är exakt just nu.  Han tycker även att det är himla roligt att ”magen kan vara stor när ryggen är så liten”.  Skillnad var det ju i början när han undrade om jag hade en bebis i ryggen också och jag därmed kände mig allmänt fläskig, haha.

Roligt tycker han även att det är att känna sparkar.  Han frågar ofta om bebisen rör sig och om han kan känna.

I lördags när vi kollade på ESC så låg han i min famn, med huvudet precis vid magen och blev då sparkad i huvudet av lillasyster x antal gånger.

 

Han tycker mest att den här graviditeten är evighetslång.  Även om jag trivs och njuter av läget, så tycker nog han att lillasyster borde komma ut snart.  Emilia är – som mamma – också rätt relaxed, men hon vet ju å andra sidan vad som komma skall.  Hon visade dock en filmsnutt på en annans tjejs lillasyster och berättade då att det fick henne att längta ♡.