Fokus på graviditeten, inte på vikten

 

Efter att jag skrev det HÄR inlägget så frågade Metro om dom fick använda det till en debatt artikel.  Jag formulerade om texten lite (valde dock inte rubriken själv) och idag såg jag att den publicerades i papperstidningen och på deras hemsida.  Jag tror att många kan känna igen sig i det jag skriver, då det är så himla vanligt att folk tar sig friheten att kommentera en gravid kvinnas vikt och kroppsform.

 

Något som jag dock verkligen vill klargöra är att jag förstår dom som har sagt saker om mig och min kropp och inte alls menat något illa.  Som jag nämner så förstår jag att det blir ett spännande samtalsämne.  En mage växer och där inuti ligger en bebis, en helt ny människa, ett mirakel.  Man pratar om det, så är det bara.  JAG tycker försås också att det är kul, annars skulle jag aldrig dokumentera hela graviditeten i både bild- och textform här på bloggen.

Jag blir inte ledsen om människor i min omgivning berättar för mig att magen har växt sedan sist vi sågs, eller berättar att dom själva var mindre/större när dom själva var gravida.  Jag känner mig inte helt förkrossad när någon tittar åt magen och säger ”vad stor magen börjar bli nu”.  Ja för konstigt vore det väl annars? En mage växer tillsammans med bebisen som växer där inne.  Inga konstigheter.  Det är kul, det är bra, det är som det ska.

Om jag inte ville höra ett smack om min graviditet eller om min mage så skulle jag givetvis inte lägga upp några bilder någonstans och så skulle jag undvika att prata om det helt och hållet.

Det jag ”stör mig på” är när någon frågar hur mycket jag väger eller pratar om min vikt överhuvudtaget.  Det har inte med saken att göra, det ska man skita i rent ut sagt.  Poängen är att personer aldrig skulle påpeka samma saker eller ställa samma frågor om jag inte vore gravid.

Dom gångerna jag har gått upp några kilon tidigare i mitt liv (när jag inte varit preggo) så har jag aldrig någonsin fått höra ”men oj, har du ätit lite för mycket pizza kanske? Hur mycket har du gått upp i vikt på sistone egentligen?”.  Aldrig.  Så varför skulle det vara okej bara för att jag är gravid?

 

Jag kände att jag ville ta upp detta och klargöra vad jag menade/menar så folk inte sitter och skäms över att dom har pratat med mig om min graviditet, bebisen där inne eller magen.

 

Man märker ju att det första en person tittar på när dom ser mig är min mage.  ”Hej, hur mår du?” säger folk och tittar samtidigt på min mage istället för att se mig i ögonen, haha.  Jag förståååår det.  Jag tycker ju själv att graviditeten är en extremt stor, viktig och spännande grej i mitt liv.  Det är skoj att diskutera det.

Jag känner dock inte för att förklara för någon att jag vet att jag går upp i vikt rätt mycket, trots att jag äter nyttigt och rör på mig.  Jag skall inte behöva försvara mig med att jag går 1 mil om dagen och planerar en så hälsosam matsedel som möjligt.  Jag skall inte behöva hävda mig och detta, bara för att folk skall fatta att jag gör det jag kan och lever hälsosamt.  Min vikt är min ensak och något som jag sköter själv och med min barnmorska.  Resten av graviditeten och allt annat som hör till pratar jag gärna om.