När Elian pratar om bebisen

 

Min snoriga lille, som jämt släpar med sig tråkiga baciller hem.  Nu ligger han för tillfället och hostar lite till och från.  Jag hoppas verkligen inte att det skall utvecklas till något mer, han har fasen varit sjuk varenda vecka på sistone.  Nu.Räcker.Det!

 

På tal om Elian så lägger han otroligt mycket fokus på bebisen nu.  Han frågar dagligen hur stor den har blivit, vad den gör, hur den ser ut, om den mår bra, om den rör sig osv (usch vad hemskt det är att säga ’den’ om bebis).  Han kan komma fram och klappa magen och säga både godnatt och godmorgon till magen.  Jag trodde aldrig att han skulle bete sig såhär, han som är så van vid att vara minst och liten och bli behandlad som ”mammas bebis”.

Men han kan säga lite roliga saker också (eller mindre roliga, kanske?).  Som tidigare ikväll när vi skulle säga godnatt så klappade han först på magen och sedan lite på ryggen och så sa han ”men jag tror att du har en till bebis, typ här bak i ryggen, det ser ut som en bebismage här också”.  Jag försäkrade honom om att det bara fanns EN bebis, det hade jag ju visat på bilderna.  Men nix, han var jättesäker på att det låg en till där bak.  Jag tror nog att det bara är det där extra brödet som har satt sig lite snyggt där.

 

Jag pratade även lite med honom om vad vi skall kalla bebis för.  När Emilia låg i magen så kallades hon för Nallen.  Och Elian kallades för Liten med stort L.  Nu säger vi mest ”bebis” allihopa, så det får väl bli Bebis med stort B, kanske? Hmm…

Elian tyckte att vi kunde kalla bebis för Björn.  Både inne i magen och senare utanför.  Jag kunde dock inte hålla med, inte utanför i alla fall!