Regniga tider
Publicerad,
Här har det varit grått, mörkt och regnigt hela morgonen och förmiddagen. Inte ens katten ville gå ut i morse, han som så gärna står och skriker och gapar om att få komma ut alldels för tidigt.
Elian däremot, han var ganska taggad på att få inviga nya fodrade regnkläder och ett nytt paraply. Så där var det lugnt. Att uppskatta och glädjas åt det lilla här i livet, det är viktigt…
Annars då? Idag är jag hemma med en sjuk unge. Inte den lille som jämt drar med sig baciller hem. Nu är det faktiskt storasysterns tur att ligga hemma sjuk. Så typiskt, jag skrev ju bara för någon vecka sedan att hon så himla sällan är sjuk. Varför skriver man ens sådant? Jag borde lära mig! Men förhoppningsvis går det över fort.
Hon har önskat pannkakor till lunch, så det är nog bäst att jag går och fixar ihop det.
Ha en bra dag i regnet, fina ni!
Hej Denize!
Känns så konstigt att skriva kommentarer på en blogg vars författare man inte alls känner, men jag fick plötsligt för mig att jag ville skriva något.
Det är ju så längesen jag hittade din blogg, genom en ung mammas blogg, hennes ex – pappan till din son – och till slut din. Det är nästan löjligt hur man kan ta del av andras liv och följa det såsom jag och många andra gjort, men du är ju en del av den här världen så jag antar att du förstår att det blev så! Det slog mig nu att Elians pappa fått barn även efter Elian och jag är uppriktigt chockad över hur det är möjligt om man valt att inte ha ett tidigare barn i sitt liv. Jag vet ju som utomstående absolut ingenting och vill inte låtsas som det heller, men genom saker du skrivit så kan jag tänka mig att ingenting kring det där har skötts särskilt snyggt. Utan att vilja lägga fram något som inte är eller smutskasta någon så vill jag bara uttrycka hur otroligt imponerad jag är av dig! Sen jag började läsa din blogg har jag alltid tyckt bra om dig och det du skriver. Att du har haft mörka perioder, sömnproblem, hjärnspöken mm är nog inte det minsta konstigt med tanke på hur jag antar att du mått i och med allt. Du verkar vara en fantastisk mamma till dina barn och man kan se hur bra de har det med dig! Och så tycker jag det är väldigt roligt att du hittat kärleken igen.
Allt detta, trots att jag inte ens känner dig!
Du kanske inte ens vill publicera den här kommentaren, jag vet inte och det spelar ingen roll. Det viktiga är att du läser och tar till dig, för jag tror det är många med mig som fascineras och inspireras av dig!
Stor kram!
Men tack snälla du för en så fin kommentar, den värmde verkligen. Kram!