Ett nej är ett NEJ
Publicerad,
Emilia har godkänt innehållet i det här inlägget, vi pratade om det, men jag känner att detta är viktigt och hon höll med. Hon hade bara en fundering och det var ’men tänk om dom tycker att jag är fjantig’. Men det kommer ni inte.
Emilia är extremt mörkrädd, alltså förskräckligt rädd och lättskrämd. Detta bidrar till att hon har svårt att somna om kvällarna och är i stort behov av trygghet. Minsta lilla kan förstöra sömnen i flera veckor framöver. Detta är en fobi och jag antar att den inte är alltför ovanlig. Vi har tagit oss igenom svårare perioder och försökt hitta lösningar, för det mesta funkar det och hon hade precis kommit in i en ’lugn’ period, sömnen funkade bra, hon har hittat trygghet i hemmet och allt var frid och fröjd.
Häromdagen ringde min dotter efter skolan och var helt knäckt, hon bad mig möta henne och sprang bara hem.
Hon förklarade att vissa barn i klassen hade tittat på skräckfilmer och så tittade dom på otäcka bilder från olika scener på sina mobiltelefoner innan/efter skolan. Många hade då frågat om Emilia ville se men hon sa bestämt ifrån, försökte gå därifrån, men till slut fick hon en telefon upptryckt i ansiktet med en bild som hon upplevde riktigt läskig. Ord kan inte beskriva hur ledsen och skärrad hon var efter detta.
För det första: AAAHHHH!!!! Lär man inte barnen att ett nej är ett NEJ i tidig ålder? Ett nej skall alltid respekteras. Oavsett vad det än gäller. Punkt.
För det andra: jag förstår att alla barn inte är lättskrämda, vissa barn kanske klarar av skräckfilmer, men jag skulle aldrig vilja att mina barn – i den åldern – tittade på sådant, oavsett om dom är mörkrädda eller ej.
Jag får väl tjata upp den här meningen igen: skall inte barnen få vara barn? Inte ens lite? En liten jäkla stund till? Men alla föräldrar gör som dom tycker är bäst, vad andra barn tittar på hemma eller via sina telefoner bör inte röra mig i ryggen. Men när min dotter blir påtvingad skiten, då blir jag arg.
(I veckobrevet från skolan så togs detta ämnet upp och jag hoppas verkligen att alla föräldrar tar ett snack med sina kids om att man alltid måste respektera ett nej.)
Över till nästa sak.
Något som skrämde mig när vi flyttade hit var hur ’före’ barnen var i utvecklingen (?) här. Det leks inte längre. Barnen i Emilias ålder är små mini-tonåringar. Det enda som gäller är telefoner och sociala medier.
Jag har kommit till ro och accepterat detta nu. Jag har fortfarande tydliga regler när det gäller vissa saker, men ungar vill gärna passa in och göra som dom andra (hon har dock varken Facebook eller Instagram än – hon klarar sig utan det ett tag till).
Emilia har något slags spel på både telefon och dator, som alla hennes vänner har, man är någon slags docka och tjänar poäng och blablabla… det verkar helt ok… det finns även chatt och möjlighet att skaffa sig ’vänner’.
På det här spelet har hon blivit trakasserad av en annan tjej, hotad på olika sätt och fått så mycket spydigt skrivet mot sig. Emilia blir givetvis ledsen och sa en gång ”jag fattar inte hur man kan säga så mycket dumt, om jag råkar säga något dumt så gör det så ont i mig efteråt” (tjejen blockerades och är numera avstängd).
Hur som helst, det jag skulle komma fram till är att jag låter Emilia ha spelen som hon vill ha osv, men jag håller koll på allt. Hon vet att jag kan titta på vad som skrivs. Jag respekterar givetvis hennes ’privatliv’ men jag skummar mest igenom allt lite snabbt till och från för att hålla koll på vad hon gör på nätet.
Är man tio år så kan man skriva och göra saker som man lätt kan ångra senare. Jag vill även hålla koll på vad det är för människor som hon pratar med och ’blir vän med’, då det finns så mycket sjuka människor där ute.
Jag önskar bara att fler föräldrar kunde hålla koll på sina barn. Att börja med näthat som 10-åring känns ju bara tragiskt. Det går bara utför…
Detta r ett jätte viktigt ämne och jag håller med dej helt och hållet. Bra skrivet. Och var stolt över din dotter som verkar vara en väldigt förnuftig tjej.
så fin bild!
Heja dig!!! Ja, jag anser också att ett nej alltid måste respektas.
Jag har också lite panik över när mitt barn börjar skolan och de måste bli så "vuxna" direkt. När 8-10 åringar inte leker längre utan är tweenies nästan från första klass. Ja, då vill jag flytta ut i skogen o skippa skola;)
Jag har också tänkt på hur "före" svenska barn verkar vara och en del av mig skulle vilja att mitt barn lekte längre som de gör i Spanien, även leker lättare med mindre barn utan problem medan jag har 10-åringar i umgängeskretsen som säger att de vill inte leka med småbarn, alltså min 3,5 åring och jag blir så trött – leka är ju det bästa i livet…
även som vuxen är ju lek viktigt, kreativitet, innovation, våga löjla sig och ha lite distans…
Heja dig!!!
Fjantig? Nej du Emilia, det är du inte! Du är klok, omtänksam och står upp för dig själv. Var stolt över det! Mamma också:) För sådant här är viktigt, mycket viktigt. Det spårar ur och skadar folk alldeles för lätt annars om det inte tas på allvar. Stå på er både Emilia och Denize!
Det låter klokt! Allt det du säger. Ett nej ska vara ett nej, oavsett vad det handlar om!
Jag har själv inte barn, men är 23år, så sååå länge sedan var det inte som jag själv var ett barn!
Jag lekte med lego (du vet dem där legodockorna "belville" "friends") tills jag gick i mitten av sexan! Var nog än av de sista, men min bästis och jag brydde oss inte. Man ska få vara barn, så länge man själv vill.
Och till att vara mörkrädd och inte kolla på skräckfilm. Tiden kommer då allt kommer bli lättare, även för Emilia. Tillsslut kommer hon nog bara sluta vara mörkrädd. Skräckfilm tycker jag inte att man ska behöva se alls, jag tittar inte helelr på det. Gör jag det har jag svårt att sova, är rädd att det ska vara någon under sängen eller komma ut någon från garderoben.
Men usch, tänk att folk aldrig lär sig att bete sig… Som du säger; ett nej ska alltid vara ett nej och ska inte ens behöva upprepas en massa gånger. Hoppas att hon får glömma bort den där bilden som de visade för henne och att de inte gör om samma sak igen!
Väldigt fint sagt av henne också: "jag fattar inte hur man kan säga så mycket dumt, om jag råkar säga något dumt så gör det så ont i mig efteråt". Hon verkar verkligen helt genomsnäll 🙂
Kram på er
Det gör mig verkligen ont i hjärtat att läsa hur barn kan bete sig mot andra i samma ålder. Du har agerat helt rätt Denise! Föräldrar ska veta att skiten förekommer för detta är inte okej!
Min son är 14 år och spelar onlinespel. Jag har koll på hans kompisar som han chattar med på så sätt att han har berättat vilka de är plus att jag emellanåt lyssnar på hur deras samtal går. Vid några tillfällen har sonen fått skit av andra spelare och antingen har då sonen blockerat dom eller gått ur spelet för ett tag.
Jag har haft samtal med sonen att "kompisar" kan verka snälla i början men att de sen kan ändra sitt beteende. Sonen har lärt sig den hårda vägen, tyvärr, men han är inte lika godtrogen nu längre. Jag är en av de mammor som har koll på vilka spel min son spelar och vilka han chattar med. Detta är för att trygga honom när han är online och jag vet med mig att han inte träffar andra mindre trevliga vuxna…
Som vuxen ser jag inte hur man kan göra annorlunda. Det finns pedofiler där ute och andra idioter som skulle kunna göra mitt barn illa och så länge han inte kan avgöra helt o hållet själv, så tänker jag fortsätta lyssna och komma med råd emellanåt.
Emilia är definitivt inte fjantig alls. Det är de barn som inte kan respektera ett nej som är det.
Vi har haft många diskussioner här hemma om att orden "sluta", "stopp", "nej" och "jag vill inte" måste respekteras. Vilket innebär en utmaning för oss vuxna också, vi får försöka förklara och övertyga barnen när det är saker som vi vill att de ska göra, men som de säger nej till.
Det där med att vara barn är svårt. Nu är våra barn 7 och 4 år och än har inte de sociala medierna eller några andra preteens-grejer kommit in men det är väl bara en tidsfråga. Det kommer väl det där med telefoner mycket i 4:an då barnen inte går på fritids längre och även om det finns fritidsklubbar så är det inte samma obligatoriska närvaro som på fritids. Då förstår jag att man vill att barnen ska ha en telefon och idag kommer då hela grejen med mobilkamera, instagram, Facebook och andra appar.
Men när det är dags för det hoppas jag att vi har pratat om det såpass mycket att vi och barnen känner oss trygga och att barnen vet hur de ska göra om de blir utsatta för trakasserier.
Jag är snart 18 år och är fortfarande rädd för mörkret och ogillar skräckfilmer. Har som tur är en underbar pojkvän att somna brevid varenda kväll, men när han jobbar natten har jag alltid en liten lampa tänd i rummet. Är ju inte så att jag är rädd för monster under sängen, känner mig bara otrygg när det är mörkt. Tycker det är bra att Emilia säger till att hon tycker det är obehagligt. Hon verkar som en riktigt klok och fin tjej 🙂
Du är så klok, Denize! O det har Emilia tagit efter.
Tänk om fler tänkte o agerade som du, vad världen skulle se bättre ut.
Var stolt över dig själv o din fina dotter!
Stor kram
Emilia är verkligen inte fjantig. Snarare modig som vågade säga nej och sedan faktiskt gå (även om hon först fick en telefon uppkörd i ansiktet…) Tycker det är hemskt att vissa barn inte verkar fått uppfostran om att ett nej är ett nej. Det kan ju bidra till riktigt jobbiga konsekvenser i framtiden.
Så fin och klok dotter du har. Det var en bra skola som meddelar alla föräldrar om det här med NEJ. Engagerade lärare verkar det vara på skolan 🙂
tänk om det fanns fler föräldrar som dig. Jobbar som lärare i lägre åldrar och är själv 24 och jag blir rädd för hur dagens 7 åringar beter sig som mini tonåringar som du skriver om.
Kan också säga att jag kämpa länge med en mörkrädsla när jag var liten. Var sjukt jobbigt sov med en tänd lampa i fönstret 🙂
Vilken stolt mamma du kan vara 🙂
Fjantig är hon verkligen inte.
Hon verkar vara en tjej som vet vad hon vill och inte vill.
Stå på dig Emilia! <3
Näthatet är vidrigt! Var är alla föräldrar?? Släpper de lös ungarna hej vilt på nätet numera?
För fan! Om det är någon som är fjantig är det definitivt INTE Emilia… Det är modigt att säga nej, jag vill inte, modigare än man kanske tror själv. Stå på dig Emilia, det är jättebra att du berättar om när folk inte beter sig okej.
Man tycker att det borde enkla saker att lära sig: ett nej är alltid ett nej och man är inte taskig mot folk varesig på nätet eller IRL. Jag undrar också om föräldrarna vet om det där…
Är det msp du skriver om? Många barn i skolan har detta och förut fick man sitta vid detta på fritids. Men efter att jag
skaffade en inloggning för att se vad det var och på mindre än en timme fick blockera och anmäla 10 personer som bara var ute efter sex och liknande så sa vi att det inte skulle få användas i skolan alla. Tror att det kom så högt att kommunen blockerade det i sitt nätverk så barnen inte kunde använda skolnätverket för att gå ut på sidan. (Jag jobbade då på denna skolan)
ja och tusen ggr lättare var barn i andra länder. eller de flesta andra länder. som spanien, france, grekland. här blir de småtonåringar men till och med utan tonåringarnas ibland minimala hjärna utan bara som barbarer när det kommer till näthat.
klart du ska säga ifrån och bra att Emilia reagerar och berättar. Finns inget att göra mer än att ta upp det i klassen. snacka om det. kräva att de tar det på allvar.
Du verkar vara så himla klok och ha så sunda värderingar! Dina barn har tur!
Emilia är en verkligt klok flicka verkar det som eftersom att hon vågar säga nej när hon känner att hon inte vill. Sen att andra barn tvångar henne att se på det ändå är ju på alla sätt fel! Jag håller med dig till 200% i detta inlägg! Varför ska barn växa upp så fort och bete sig som små tonåringar och klä sig så (man kan liksom inte ha omatchande kläder när man är 9 och leka med barbies eller liknande..?) det känns verkligen som att barndomen berövas och i en så ung ålder! När ska barn få vara barn? Jag fullkomligt älskar att se barn och tonåringar kunna leka och det känns så sorgligt att det läggs ett "vuxet ansikte" på så små och hur många fel som kan hända när internet och sociala media kommer in i så tidig ålder…men faktum är att de är bara barn och "vet" inte vad som finns där ute och hur en harmlös bild som man skickar till en "vän" kan bli något helt fel i värsta fall.
Jag tycker du har verkligt SUNDA tankar och funderingar och hoppas att jag en dag ska kunna fostra egna barn enligt sunt förnuft och värderingar! Det har verkligen ändrats sedan man själv var liten och 24 år sen är inte så länge sen ändå..
Jag har så många frågor och tankeställare till vissa föräldrar som inte verkar ha någon aning om vem deras barn egentligen är eller vad de kan..
Men stor stjärna till dig som gör detta som ung mamma och har förstånd och dessutom ensamstående mamma!! applåder till dig!