Det här med barn som inte är barn
Publicerad,
Läste en artikel idag om 9åringar som ville ha BH? förstår om du inte vill skriva ut om din dotter använder det men vore roligt med din åsikt om saken, just för att du har en dotter i den åldern 🙂
superbra blogg föressten, har följt den sedan Emilia var liten och du bloggade på gamla bloggen.
superbra blogg föressten, har följt den sedan Emilia var liten och du bloggade på gamla bloggen.
Först och främst; kul att du har hängt med såhär länge, tack tack!
Och till saken.
Jag tror att jag läste samma eller en liknande artikel om just den här frågan. 8-9 åringar som vill ha BH, som intresserar sig mer och mer för smink och skönhet and so on. Just sådant har jag skrivit om förr så ni vet väl hur jag känner angående det. Men BH? Visst, har ungen mirakulöst redan fått ett par meloner så självklart. Men om man inte har utvecklat bröst så förstår jag inte varför i hela världen man skall krångla på sig en BH?
Jag minns att, när jag var i Emilias ålder (lite äldre kanske), så hade jag precis börjat på en skola i USA där alla hade ”BH”. Jag hade inga tutts men jag var ändå konstig som inte bar något obekvämt under skoltröjan. Snabbt som attan skyndade jag mig hem och berättade för min mamma att vi behövde shoppa underkläder. Det måste ha varit en riktig awkward moment för henne där och då. Men jag fick ändå min sport-bh-liknande topp att ha under.
Så det är så svårt med barn, grupptryck, pressen att passa in och vara som ”alla andra”.
Har alla andra något, så vill dom flesta barnen inte behöva stå utanför. Skulle hela klassen ha BH så tvivlar jag inte en sekund på att min unge skulle ta upp det ämnet lite snyggt med mig.
Det har ju dragits upp måååånga nya diskussioner sedan i våras och det kom som en enorm chock för mig. Allt bara förändrades och jag kräktes nästan på hur ungar betedde sig och såg ut. Jag var så innerligt ledsen för att mitt lilla barn skulle tvingas växa upp lite för fort, bara för att andra tycker att det är ok.
Jag förbjöd och förbjöd och förbjöd, men det slår oftast bara tillbaka. Att förbjuda för mycket gör bara så att vissa saker sker i smyg, bakom ryggen. Och det är inte heller bra. Man får helt enkelt välja sina strider.
Jag har dock gränser ändå, klara och tydliga gränser – även om jag har lärt mig att kompromissa lite.
Men hur som helst, tillbaka till frågan om BH. Har man bröst så är det ok om man vill hålla dom på plats.
Är man nio år och platt så förstår jag bara inte varför man skulle vilja ha en sådan obekväm sak i onödan.
Jag har accepterat hur allt ser ut nu, vad min dotter är intresserad av och hur hennes kompisar klär och beter sig.
Men jag tycker ändå att det är extremt tråkigt att barnen skall behöva växa upp så fort här, att lekarna ersätts med unga (barn) Youtube:are som visar upp smink, iPhone appar och ett ständigt speglande.
Jag önskar att barn fick vara barn – så länge dom faktiskt är barn. Tonåren kommer snart nog.
Så kloka tankar och så sunda, i mitt tycke. Barn skall få vara just barn och så länge som möjligt. Tonårstiden och vuxenlivet kommer tids nog och med allt det innebär.
Tycker du är fantastisk i ditt sätt att tänka och fundera kring dessa så viktiga frågor. Kan inte bli annat än glad…
Kramar och många tankar
Klokt och tänkvärt inlägg. Ett väldigt svårt ämne!
Jag kommer ihåg när jag var 10 år,Jag hade inga bröst så behövde knappast en bh, men däremot hade jag något som hette topp. Vet inte riktigt hur jag ska förklara vad topp är, men man kan väl säga ett tunt, kort "linne" som slutade strax under brösten så man kunde ha på sig t-shirt ovanpå. Det tycker jag istället är helt OK istället för att använda bh.
LÅT BARN VARA BARN!!
Du har verkligen bra värderingar!
Emilia börjar ju komma upp i den åldern där man går från barn till tonåring (med pubertet och allt det där) men man behöver ju inte sätta igång med allt innan kroppen faktiskt kommer in i det. Hur sjutton kommer man ens på att skaffa BH när man inte har bröst? Var började det modet egentligen? Det är ju inte det bekvämaste klädesplagget som existerar direkt.