En glad, en mindre glad
Publicerad,
Ja, såhär har det sett ut idag. Vi alltså, familjen Kaos. Jag och Emilia är ju nöjda ser det ut som, men den lille huliganen… familjens minsting. Han var inte lika nöjd.
Såhär var det; jag och Emilia skulle ha en dag för oss själva, ingen lillebror, bara mamma-dotter-tid. Och Elian protesterade, grovt. Han blev förbannad, ledsen och besviken för att han inte fick hänga med till shoppingcentret. Även fast han hatar det stället av hela sitt hjärta, så förstod han inte varför han inte fick följa med.
Men efter någon timme så höll jag vad jag hade lovat, pussade på och sa hej då till surisen.
Jag och Emilia promenerade iväg och det var SKÖNT att shoppa utan en 3åring som leker tittut mellan kläderna, drar ned halva affären och tjatar om att gå därifrån innan man ens har hunnit gå in till att börja med.
Vi köpte det vi hade gått dit för att plocka på oss, lite nödvändigheter och en eller två onödiga grejer också.
Jag skulle bland annat köpa mig en tjockare jacka som jag kan ha med mig på vinterresor. Jag vet inte om jag är nöjd, men jag slipper nog frysa lika mycket som sist i alla fall och det är viktigast.
Emilia pratade samtidigt om allt mellan himmel och jord och verkade tacksam över min odelade uppmärksamhet. När hon väl sätter igång, så slutar aldrig snacket. Båda mina kiddos är likadana.
Hur som helst, vi svängde förbi en större mataffär sist och tog sedan en taxi hem. Nu sitter jag och väntar på att Elian skall lämnas här hemma, smått fundersam på om han har förlåtit mig än. Men det tror jag.
Vi skall äta flamberat nu igen, eller kanske pepparbiff, eller pizza? Hm, kan inte bestämma mig.
Ha en finfin lördagskväll!
åh. det verkar vara så härligt att ha ett så stort barn att göra saker med. som en liten kompis. och vad roligt att hon tycker om att prata och berätta saker, jag hoppas att mina barn också bli så även om jag förstår att det ibland känns som att öronen ska ramla av haha.