När ord inte räcker till
Publicerad,
Jag tittar på er, älskade och underbara små liv och jag frågar mig själv om och om igen; hur kan man vilja förstöra för er? Jag förstår inte. Jag lever för er, mitt hjärta slår så hårt för er, jag krigar mig genom helvete och eld för er, det finns ingen/inget som kan stoppa mig… min kärlek är oslagbar, kärleken till er.
Att konflikter uppstår mellan vuxna människor, att människor vill döma och trampa på mig… det tar jag. Men att man kan låta det drabba små barn, oskyldiga liv? Då har det gått över gränsen. Jag förstår som sagt inte.
Jag blir mörkrädd för var världen är på väg, när kött och blod inte betyder något, när barn skall straffas – som är helt oskyldiga.
Hua, sådan tur att det finns kärleksfulla människor. Sådana som inte har något ansvar egentligen men som tar till sig barnen, älskar och avgudar och uppskattar så som jag gör. Att det finns dom som känner en sådan glädje i att vara delaktiga i barnens liv. Jag är besviken på några men SÅ tacksam för andra.
Jag har lärt mig en läxa, skärpt till mig. Aldrig mer skall jag vara naiv, aldrig mer skall jag tro det bästa, aldrig mer skall jag vara så blåögd och bara ta för givet att det folk säger är sanning.
Jag har alltid respekterat äldre, men jag inser idag att vissa som är dubbelt så gamla beter sig som… jag vet inte vad, jag hittar inte ens orden. Jag är bara helt paff.
–
Godkväll! Jag behövde ta mig tiden att rensa tankarna lite, skriva av mig. Tankarna har snurrat enormt mycket idag. Jag gjorde ett sista försök att lösa en stor konflikt på ett personligt sätt… men jag inser att det inte kommer finnas någon kontakt (att samarbeta och kommunicera är tydligen överskattat för vuxna människor). Och tyvärr blir ett barn lidande (i framtiden då, nu är h’n lyckligt ovetande, oskyldig och bara bubblar av lycka och trygghet).
Vi spenderade i alla fall dagen på stranden, vi har badat, barnen tjöt av skratt, vi spelade tennis, boll, kiddosarna byggde sandslott och ja… vi bara njöt.
Nu skall vi snart göra kväll och i morgon är en ny dag. Natti natti!
<3 <3 <3
Lika fantastiska bilder som vanligt!
Åh vilka fina bilder!
åh, härligt med värme, jätte fina bilder!
Du är fantastisk! En fantastisk person, mamma och fotograf. Måste kännas hopplöst när man blir utsatt av oärliga och patetiska människor. Och känslan av att inte få förklara, fråga eller försvara.
Du vet vem du är och var du står samt att dina fina barn strålar av lycka… det är det viktigaste! Ta hand om dig, Kram!
Vilka underbara bilder!:)
Hoppas allt löser sig till det bästa.
Superfina bilder! Ser verkligen härligt ut!
Oja det finns folk man inte tror är sanna. människor som borde veta bättre, borde kunna hantera saker bättre och likt förbannat på ren svenska straffar det oskyldiga barn. Jag har flera exempel från mitt liv som ensamstående mamma utan den ena sidan av släkten. Ingen som hört av sig under alla år som gått inte ens till födelsedagar eller jular. Jag fattar inte hur det orkar leva med sig själva faktiskt? Men nånstans tror jag att det får igen på något sätt , jag hoppas iallafall det.
Att ett oskyldigt barn ska bli straffad för trots allt växer detta lilla liv upp med tusen frågor om varför. Varför duger inte jag, varför vill det inte träffa mig osv och vad säger man? Finns inte ord för sådana människor FY!!!
så fina bilder =)
Att du sedan bara är 23, gör det hela ännu mer underbart. Har inte läst "allt", men det du skriver är helt fantastiskt. Stå på dig.. Jag är själv ensamstående till en 7-åring. Men vi båda lever livets dagar. Senast igår ville hon tillbaka till Spanien i sommar. Ses kanske på "Los Locos" under siestan i sommar 😉 Kram Micke
Vilka underbara bilder! Barnen ser verkligen ut att trivas 🙂