En chans
Ibland kan jag känna att det enklaste alternativet vore att bara återvända till Sverige. Det skulle vara den lätta utvägen just nu. Men hur ofta har jag tagit livet lätt förut? Jag kan inte bara återvända utan att ha försökt, jag kan inte ge upp, jag skall ge detta en chans.
Jag saknar mycket, min hemlängtan blir tyngre för varje dag och det är väl för att livet och vardagen skall förändras nu och så blir man automatiskt nervös.
Steg ett: Lösa en barnvakt/barnflicka åt Elian. Det är prio ett.
Steg två: Skippa kurser på datorn och plugga språket här. Det finns en skola här i närheten som är gratis.
Steg tre: Jag vill fotografera. Jag tror och vet nästan att det inte är något som kommer slå igenom stort. Jag tror inte att det kommer explodera. Men jag kan inte åka härifrån utan att försöka, utan att veta.
Steg fyra: Jag vill skriva. Jag har pratat lite löst om att skriva en bok i flera års tid nu och större delen av boken ligger på en kraschad hårddisk, men nu har jag fått en hel del motivation på sistone som kan hjälpa mig att börja om från början. Annars blir det aldrig gjort.
Jag har mål och drömmar, jag har alltid varit ambitiös. Men på sistone har jag ”skyllt” på Elian. Jag klarar inte av att få saker gjorda för min egen skull samtidigt som jag har honom 24/7. Han har behov och krav och jag hinner inte med mig själv. Det går bara inte.
Men om han får någon/några att vara med några timmar, vissa dagar i veckan så blir det lättare.
Någon bloggläsare som vill komma hit och vara nanny? Haha. Nä, men det är det viktigaste som sagt; att hitta en lösning till honom.
Jag vill verkligen inte sätta in honom på dagis här. Han pratar ju knappt svenska, det känns elakt att dumpa honom någonstans där han varken förstår eller kan göra sig förstådd.
Emilia är ju ändå större, kan använda kroppsspråk och kan förklara saker för mig när hon kommer hem. Med Elian kan jag ännu inte kommunicera på samma sätt. Det känns bara inte bra helt enkelt och magkänslan säger mycket.
Åh, om vi kommer ned till Spanien i sommar så LOVAR jag att Elian ska få hänga massa med Lovisen på standen, jag passar och du fokuserar enbart på dig själv – det är du mer än värd <3
Puss & Kram
För någon vecka sen drömde jag att jag var i Spanien och hade ingenstans att bo, så träffa jag er och fick vara barnvakt till Elian. Hel sjuk dröm, och hur sjukt det är att man kan drömma sånt.. ^^
åh jag kan komma och vara nanny 😀
"Skönare lyss till den sträng som brast än att aldrig spänna en båge."
Kör hårt, Denize!<3
Jag vet hur det är att ha drömmar som står stilla och hur tungt det känns att behöva börja om med något men ingenting är omöjligt, allting går förutom nyfödda 🙂
Men jag tänkte på en sak. Om du nu ska stanna där så måste Elian ha en "större" chans att lära sig språket från början. Jag förstår Milo trots att han inte pratar. Våra små kan ju visa vad dom vill. Eftersom du inte vill ha heltid till honom utan några timmar så är det väl det ultimata med ett spanskt dagis? Har du varit på "studiebesök" på några. Tycker inte att du ska utesluta det även om jag förstår dina känslor men ibland målar man upp hur man tror det är och hur det kommer att bli utan ens kolla upp något. Ibland spelar ens egna känslor spel.
Klart du ska satsa på foto!!! Du är grym!
Hmm, kan inte svenska? Elian kan väl svenska?
Hanna: Ja, han förstår svenska… men pratar knappt.
Det är bara nu de senaste månaderna som han vågar sig på fåtal ord. Annars är han väldigt "sen" med att prata. Han använder sig av sitt eget språk som bara jag förstår (för det mesta).
Har funderat länge, men inte frågat.. vad lever ni på där nere för du har väl inget jobb?
Inget negativt för hans svenska språkutveckling att lära sig spanska nu 🙂 Kram
Du kan inte hitta någon spansk tjej som kan komma ibland då? Lär ni känna henne (Emilia kan väl tolka 😉 ), så kanske det funkar bra även språkmässigt. Eftersom Elian ändå inte är "verbal" ännu, så måste ju barnflickan lära sig hans språk vare sig hon är svensk eller inte. Ni lär få träning i spanskan alla tre 🙂
Håller tummarna för att du kan lösa barnpassningen så att du får vara 'Denize i Spanien' och inte bara 'Mamma i Spanien'.
Jobbig sits men tänk på hur du mådde när du var här i Sverige, det är inte så roligt här heller… Men du är ju van att bo utomlands, men tänk vad häftigt för Emilia och Elian, kanske om ni stannar tillräckligt länge så kan Emilia få spanska som andra språk, man vet ju aldrig 🙂 Ge det mer tid, det kanske tar längre tid att känna sig helt hemma! Tror du kommer ångra dig om du åker hem nu och längta tillbaka till Spanien sen. Hoppas du får mer klarhet snart, du som är så klok. Krams!
Har du inga svenska vänner eller någon som du lärt känna där du är som går hemma med små barn? Kanske dom kan passa Elian och han får nytt umgänge, nya kompisar, fast i familjeform. Lite som de svenska dagmammorna? Klart att du ska satsa och försöka nu när du är där. Vänder du tillbaka så blir det dubbelt så jobbigt att börja om.
Om jag hade fått för min mamma så hade jag hoppat på ett flyg direkt! Lockar mycket mer än skolan som börjar om på tisdag…
Har kollat på dina bilder, de är jättefina! Kram på er
Det är klart att du ska försöka förverkliga dina drömmar. Att foto ska du verkligen satsa på, du har ju världens talang!!! Kommer säkert gå strålande. Jag håller tummarna för dig!!!!
/ Maria husetfullt
Hemlängtan kommer att komma av och till hela tiden, helt normalt. Men da far du ställa dig fragan- vad är det jag längtar hem till? Sverige finns kvar. Själv bor jag i Spanien sen flera ar. För min del är det familj och vänner som fattas. Själva landet vet jag finns kvar. Saknar väder, vind och mörker under vinterhalvaret gör jag inte även om folk skriver att det "oj vad det är mysigt i vintermörkret", absolut ett tag, det kan jag längta till emellanat men jag vet ju ocksa att det vara inte i dagar utan i manader…
Jag tycker absolut du skulle kunna undersöka och prova Elian pa dagis! Kanske inte full time men liten tid för avlastning. Inte alls dum ide, han om nagon kommer lära sig spraket pa nolltid. Emilia kommer snart komma över "spärren" för att börja prata. Kommer nog vara lite frustration ett tag mend et är helt normalt. Tror ni alla 3 kommer att komma över en den spärren snart och allt kommer kännas lite lättare. Det är pa nagot sätt nu som du börjar kunna "slappna av" i att nu "har du gjort det där du längtade efter" nämligen att flytta utomlands, da är det lätt o tänka "jaha, nu da?". Da kommer den här hemlängtan. Hall ut, det gar över, gör nu dig själv o barnen en tjänst, go for it, testa Elian pa dagis lite, funkar eller funkar inte da finns det säkert andra alt rung omkring, prata med de andra svenska, gör det som känns rätt. Dina egna planer! Jätteviktigt, tänkt om du lyckas, vilken grej! Njut av livet där! Det kommer ga sa fort, plötsligt sitter du i Sverige igen. Suerte och massa suerte säger jag!
Då förstår jag =D
Svenska kyrkan i Spanien ? De borde ha något.
åh, vilken vacker bild:)
Hoppas allting löser sig, du kan ju verkligen fota dina bilder är alltid otroligt fina.
Håller mina tummar för er!
Men gud vilken snygg bild!! Den vill ja ha i vårt sovrum, säljer du lite tavlor eller ? Hehe 😉
Jag undrar också vad du lever av där nere. För inte kan väl bloggen ge så mycket? Nu måste du ju även klippa banden med Sverige och allt vad bidrag heter. Försäkringskassan har ju stenkoll på sådant. Hoppas du kommer på något bra du kan starta igång och som gör att du kan stanna kvar. Ett halvår är ingenting….. försök att hanka dig kvar.
Kan inte låta bli att också kommentera och säga att ja, ja skulle släppa allt på en gång och ta första bästa plan ner till spenaien för att vara barnflicka åt lilla Elian. Har funderat så himla länge på att söka som barnflicka till Norge men Spaneien skulle inte vara fel det heller!! 🙂 Kram
Hej, jag tror att du kan ha mycket hjälp av att kika in här:
http://spain.angloinfo.com/
Välj din region och klicka dig vidare till FORUM, där du kan lägga in en annons om att du letar en barnflicka. Allt är på engelska och det finns information om ALLT du behöver veta när du flyttar till Spanien och när du bor kvar där..
Men gud vilka fantastiska bilder du tar, människa!!
Åh vilken underbar blogg! Du har fått mig att börja tänka på flytt till spanien igen, drömmen som aldrig helt försvinner men alltid hamnar på hyllan…
Såhär mitt i natten satt jag och drömde mig bort… Ironiskt nog lekte jag med tanken att "ojojoj vad hon har mycket att stå i. kanske behöver hon sig en nanny??"
Är det i Torrevieja ni bor? Hur fungerar det med språket för er? Går emilia i en svensk eller spansk skola?
Du får ursäkte om du har svarat på dessa frågor innan, men jag hittade precis din blogg och det är lätt att missa 🙂
Du inspirerar!