Att säga åt andras barn?
Vi hade en liten play date i ett par timmar idag igen så barnen har fått leka och springa enda tills lillebror däckade precis som igår.
Elian blev lite mobbad idag. Det var en liten flicka, ca 4-5 år, som följde efter honom, puttade bort honom, tog alla grejer som han var på väg mot osv. Det är lite svårt att säga åt ett barn som pratar ett annat språk (jag tycker inte om att säga åt andras barn överhuvudtaget), men som tur var så hade jag ju en vän med mig som kunde hjälpa med att snacka lite spanska med henne. Om någon förälder dök upp och undrade vad problemet var? Nope. Om ungen lyssnade? Nope.
Hon fortsatte att skälla på barnen som lekte i parken och vara elak mot Elian.
Som tur var så är Elian så liten så han inte förstod ett smack. Han undrade mest vad hon var för lustig typ som förföljde honom, haha. Men att putta och slå mindre barn är ju inte ok ändå.
Hur som helst, Emilia var och lekte med sin kompis hela dagen… man hörde bara fnitter, skratt och lekröster då och då. Även Elian lekte på bra, trots hans evil stalker.
Det är kul att se hur han utvecklas så fort. För bara några veckor sedan så ville han mest stå och kramas bredvid mig utomhus, annars skulle jag vara precis bakom eller bredvid honom.
Nu springer han iväg i sin egna lilla värld, tills han kommer på sig själv och vänder tillbaka. Han vågar ju inte springa HUR långt som helst ifrån mig. Vilket bara är skönt!
När han skall upp på klätterställningarna så ber han dock fortfarande om sällskap. Han är ju feg och försiktig av sig. Även det är skönt!
Hur gör ni om ni stöter på ’elaka’ barn i parken? Är det ok att säga åt någon annans barn?
Jag vet flera som blir skogstokiga om någon säger åt deras barn, så det är nog lite olika åsikter om det.
Om Emilia eller Elian hade slagit eller varit dum mot en unge i parken och jag mot all förmodan inte såg det så hade jag tyckt att det var helt ok om någon annan morsa sa ifrån. Det behövs ju?
Jag har i alla fall jättesvårt för att hålla käften om något annat barn slåss eller beter sig elakt. Men vid tidigare tillfällen så har alltid mamman/pappan sett vad som hänt och kunnat komma emellan.
Först och främst kan man ju vända sig till barnets förälder, och tala om vad som händer. Men om denne inte är i närheten, så tycker jag att det är självklart ska man kunna säga till andras barn, ifall de "ger sig på" sitt eget. Jag skulle heller inte ha något emot ifall situationen vore den motsatta. Men däremot tycker jag att man bör göra det på ett schysst, lugnt och konkret sätt. Och på barnets "åldersnivå" förstås.
Kul att du och dina barn har några att umgås med i Spanien. Är det några ni lärt känna sedan ni flyttade dit? Och är det andra svenskar eller Spanjorer?
jag säger absolut till andra barn om det behövs!
och jag vill att föräldrar gör det samma om mina barn gjort något elakt.
håller med dig till fullo. Jag kan bara gå efter hur jag skulle tycka det var om någon annan sa åt mina barn och jag skulle tycka det var helt okej om jag missat det totalt. Inge konstigt ju? Sen så är det väl lite sådär att säga åt någon ananns barn, kan ajg tycka. Lite svårt och det tar emot men behövs det så behövs det.
Jag tycker det är helt självklart att man ska säga till någon annans barn om dom beter sig illa. Skulle nog ha svårt att skälla på någon annans barn, men att säg ifrån måste man ju verkligen få göra tycker jag!
Jag talar alltid om för barnet som är elakt, att det minsann inte är ok att vara elak. Helst ser ju jag att mamman eller pappan säger ifrån, men det är ju tyvärr inte alltid de bryr sig, vilket är riktigt dåligt tycker jag! Jag anser som du att jag hade velat att någon sagt till mitt barn om inte jag såg, eller var i närheten just då. Man får ju såklart säga ifrån på ett sjysst sätt, men jag tycker absolut att man ska säga till barnet om inte föräldern gör något.
Ja, det är okej att säga till andras barn. Jag har fått ryta till både en och två ggr när andra barn varit elaka mot varandra eller mot mina.
Jag hade uppskattat att andra sagt åt mina barn om jag inte hade varit i närheten och kunnat säga till dom själv.
Undrar detsamma här hemma, brukar på helgerna fara på lekland med lilleman. Där sitter föräldrarna i restaurangdelen och pillar på mobilen eller ligger och halvsover, dvs noll koll på ungarna. Tyckte det var jobbigt att säga åt barnen som var elaka mot min son från början. Han är 1 år, och deras ålder ligger runt 5… Precis som du skriver är han också för liten för att förstå, men man tillåter de ju inte för det! Nu tar jag för givet att föräldrarna vill att man ska säga åt dess barn!
jag har sagt till några ungar t.ex på lekland och sådant som gör fel eller sätter sig framför ruschkanan när min son ska åka.. inga föräldra i närheten..
och jag har sett andra föräldra säga till min son också ifall han gör något tokigt!
jag vill att andra föräldra ska säga till mitt barn om han gör något som är fel! och jag säger mer än gärna till andras barn också!
speciellt om dom är taskiga mot mitt barn!
Du skriver att det inte är okej att slå eller putta små barn, kan ju tycka att det inte handlar om åldern? Man slår väl inga barn, oavsett ålder.
Jag var på ett lekland med mina barn, det är ganska länge sen nu det hände… Iaf så var där en kille i åldern 5-7 år nånstans, han betedde sig allmänt illa mot andra barn och klättrade på saker man inte skulle klättra på i inredningen typ, tillslut kastade han bollar på min minsta dotter som då inte vågade säga ifrån. så jag sa till barnet men han lydde inte.. såg sen var föräldrarna satt ( samma rum som pojken härjade runt i) de satt på golvet och snackade och kollade till grabben ibland (IBLAND), men sade aldrig något till honom när dem märkte vad han gjorde… så jag gick fram till föräldrarna för att säga åt dem vad som pågick så dem kunde säga till deras barn på skarpen eftersom han störde andra barn på ett elakt vis, men dem föräldrarna sade bara: aaa jahapp! okej… men dem gick aldrig och sa till barnet…
va finns det för mysko föräldrar lixom?? hade god lust att säga till personalen som jobbade där men orkade inte bry mig mer utan gick därifrån istället. så tråkigt när det är andra bråkiga barn som ska förstöra och föräldrar inte bryr sig!
ggrrrr!
Linda: Givetvis är det aldrig ok att slå någon oavsett (trodde jag att folk förstod? :S). Men just där pratade jag om Elian… att han är för liten för att förstå men det gör det inte ok för andra barn att slå honom.
Jag säger åt andras barn i parken om det är så att jag tycker att de håller på med något som kan vara farligt för mina barn, men även om jag tycker att de skulle vara lite mer uppmärksamma för sin egen skull.
Jag vet inte om de blir så förvånade över att jag säger till, men för det mesta så brukar de lyssna på mig. För det mesta finns även föräldrarna i närheten och de jag har träffat på är tacksamma för att jag säger till.
För det mesta är det ungefär samma barn som vi träffar i parken varje gång så även om de inte går på samma förskola som mina barn så känner de igen mig och barnen.
Jag är inte mamma, men jag skulle självklart inte acceptera att någon slog mitt barn. Då hade jag sagt till det andra barnet direkt om inte föräldrarna sa till. Det är aldrig okej att slå någon.
Nu har jag förvisso inga egna barn än, men när den dagen väl kommer tänker jag inte vara fjantmorsan som inte vågar säga ifrån när något barn slår eller är allmänt oschyst mot mitt.
Jag har en kusin som är snart fem år gammal och hon är liten för sin ålder och pratar inte så bra svenska, så henne måste man stå upp för i lekparken, sandlådan, whatever.
Ofta ser man sådana situationer som många av er har beskrivit – att barnen löper amok medans föräldrarna "pustar ut" någonstans och skiter i dom. Då får dom f*n skylla sig själva att jag säger ifrån när deras unge inte kan bete sig. Skulle en sådan förälder komma fram till mig och bli – som du, Denize beskriver – "skogstokig" för att jag sagt till deras ouppfostrade unge kommer jag bli skogstokig. Det är sådant man som oansvarig förälder får lära sig att acceptera the hard way – skiter du i din otrevliga unge får du lära dig att leva med faktumet att det finns andra som inte tycker om det och kommer ha "the civil courage" att säga ifrån när hen inte beteer sig som henom ska.
Just den situationen som du beskrev, Denize, är väldigt svår. Jag skulle helt enkelt sagt till barnet att gå och leka någon annanstans eftersom hen förstör atmosfären och leken för alla andra barn. Skulle hen inte lyssna – då får man väl säga till föräldrarna på skarpen. Någon satans disciplin och pli ska det väl vara på barnen så dom lär sig -_-
Jag säger absolut till andras barn om dom beter sig illa, likadant vill jag att andra säger åt mina barn om dom gör något dumt.
jag tycker absolut man ska säga till andras barn om de bär sig illa åt, man måste inte vara lärare eller förskolelärare för att få den befogenheten så att säga… helst ska kanske föräldern säga till barnet men om han/hon inte gör det eller inte är i närheten får man säga till själv. det är nästan ännu viktigare när det handlar om föräldrar som uppenbarligen skiter i hur barnen beter sig – de måste ändå få veta vad som inte är okej.