En lång men bra dag

Först och främst så vill jag börja det här inlägget med att tacka er, mina underbara läsare för alla fina ord och allt stöd ni delar med er av dagligen.  Varenda kommentar och varenda mail värmer enda in i själen – utan tvekan!
Människor som inte känner mig väljer att titta in här och läsa om oss dagligen och tar sin tid att skriva otroligt fina saker.  Visst, det är väl inget ovanligt i dagens Sverige… men varje gång jag stannar upp och tänker efter så blir jag mållös.  TACK!

Med det sagt så skall jag nu berätta om våran dag.
Elian vaknade som skrivet tidigare väldigt tidigt i morse och istället för att bråka och tjaffsa om att få honom att somna om som jag gör varenda morgon (utan resultat) så klev jag bara upp.
Jag kunde ändå inte heller sova, jag kände mig tom och frustrerad på allt och bestämde mig för att ta mig ut och göra något av dagen.  Även om det var svårt så behövde jag få tankarna att snurra åt ett annat håll en stund.
Jag klev upp, drack kaffe och såg på medan solen gick upp, gjorde mig i ordning, lekte med Elian en stund och sedan var det dags att väcka Emilia som inte riktigt ville vakna.
Men upp kom hon till slut, hon lämnades av i skolan och jag och Ellepelle gick direkt till tågstationen.

Vi åkte in till Stockholm i samma veva som alla andra pendlare var påväg till jobb och skola.  Det var tidigt och fullt med folk och Elian passade på att charma alla tjejer från 1 – 80 år.  När han väl är på humör så gör han verkligen allt för att fånga ens uppmärksamhet.  Slängkyssar, ler, skrattar, försöker ställa sig upp och ned i vagnen/famnen, pekar på lampan, leker tittut, låtsas att han bajsar… låter alltså typ ”äääääh” ni vet som när man tar i? Hehe, och säger sedan ”bääääs” (bajs).  Om han bara visste att bajs egentligen inte är det rätta sättet att ragga upp någon…
Men huuuur som helst! Väl framme i stan var allt fortfarande stängt men vi fikade i väntan på att klockan skulle bli tio.  Sedan sprang vi runt i affärer och jag hittade både det ena och det andra till barnen.
Jag hittade även en vårjacka till mig själv vilket verkligen behövs nu när man svettas som ett mähä i vinterjackan och har totallessnat på den gamla skinnjackan.

Anyway, jag brukar undvika att åka någonstans innan Elian har sovit sin förmiddagsnap (den viktigaste) med tanke på att han har så jäkla svårt för att sova i vagnen.
Och jag var lite väl naiv idag.  Jag tänkte att ”äh, det löser sig nog” men Stockholm fick höra på hans vrål i ett par timmar innan han gav upp, tittade sig omkring en stund, härmade folk som pratade i sina mobiltelefoner och sedan somnade med handen vid örat.
Han sov i ca tjugo minuter innan han slog upp sina blå igen.  Då var han fortfarande trött (såklart), bitter, hungrig och less så vi lunchade lite snabbt och sedan sprang vi mot tåget.

I hallen möttes vi av en Emilia som hämtades av morfar, hon fick ta emot en massa påsar med kläder, tackade, provade och dansade runt i sina nya klänningar.
Åh, det är så roligt att handla kläder till henne.  Inte bara för att det finns SÅ himla mycket fint (skulle köpa allt i affärerna i princip om jag kunde) men även för att hon är så pass stor så hon har utvecklat ett klädintresse och personlig stil.

Elian somnade för någon timme sedan, jag försökte att hålla honom uppe men det hade varit totalt omöjligt fram till kl 19 så han fick däcka.  Jag funderar dock på att gå in och väcka honom nu så han inte har fått för sig att somna för natten innan kl 17.  Det vore ju mindre trevligt.

Men men, vi hade i alla fall en hyffsat trevlig dag trots all stress och känslostormen som inte går att undvika inombords.  Då och då kan man i alla fall koppla bort tankarna och då passade lite shopping bra.