Back on track

I natt sov Elian bra, så idag är jag piggare och mycket gladare.  Igårkväll ville jag inte gå och lägga mig, jag hade en så fruktansvärd ångest inför natten.  Jag minns att jag upplevde samma ångest när Elian var nyfödd – några månader och när han aldrig sov.  Jag ville aldrig att kvällen och natten skulle komma.
Igår kände jag samma sak.  Jag drog ut på det hela, la mig lite senare än vanligt och låg bara och skruvade på mig när jag väl hade lagt mig.  Jag tänkte väl att han lär vakna och vråla snart ändå.
Men icke! Han sov ju riktigt bra.  Tack tack, sonen min!

Regnet öser dock ned idag igen.  Jag har väl ingen större lust att gå ut, men Elian delar inte samma åsikter om det.
Bland det första han gjorde i morse var att krypa ut till hallen, sedan in hit till vardagsrummet med en sko.  Sedan satt han länge och försökte få på sig skon samtidigt som han tittade på mig och försökte få mig att fatta.
Jag fattade såklart.  Jag förstår det mesta av hans egna språk med tanke på att han inte pratar med ord ännu, men jag spelade dum.  Jag vågade inte använda mig av ordet ”ut” för då hade det varit kört.

Ha en fin Söndag!