Underbart, oslagbart
Idag har vi haft en helt fantastisk dag på stranden. Ungarna har varit på strålande humör för det mesta och jag själv har känt mig pigg, utvilad, glad och rofylld i kroppen – trots en tidig morgon med båda barnen.
När jag promenerade längs strandpromenaden på eftermiddagen för att få Elian att somna i vagnen så lyssnade jag till havets susande ljud och tänkte bara att livet var hårt (eller inte!).
Varenda nerv i kroppen kändes lugn, den härliga känslan spred sig i hela kroppen längs ryggraden och samtidigt som jag såg min son slumra in så höll jag på att explodera av kärlek.
Sedan gick jag vidare mot stranden där Emilia redan var med min brorsa och möttes av ett underbart humör. Hon hoppade och sprang och flöt med vågorna in till strandkanten.
Allt kändes rätt. Oslagbart. För första gången på länge kände jag en obeskrivlig trygghet inom mig.
Ja, fantastisk dag var det. Min bror fick till och med beröm för ”hans” fina ungar. En kvinna som hade flörtat lite med Elian under hela strandvistelsen kom till slut fram när vi klädde på oss och överröste min brorsa med beröm om hur fina och söta och underbara dom var.
Det är lite roligt faktiskt. Folk tar väl honom för att vara pappan och där ligger han på sin handduk med en öl i ena handen, cigg i den andra och musik i hörlurarna samtidigt som jag springer som en dåre upp och ned och fram och tillbaka efter Elian.
Ibland tittar han till och skrattar, ler, busar en stund och badar flera gånger med Emilia, men sedan ligger han där med ryggen mot med bärsen i högsta hugg.
Folk kastar blickar mot honom hela tiden och jag antar att de flesta tänker att han är en märklig farsa.
Ja, det är alltid roligt att iaktta människors blickar och spekulationer. Jag själv får ju en del konstiga blickar från äldre spanjorer och andra turister. Ung, blond och med två ungar som är överallt. Jag måste ju typ vara den svenska barnflickan? Eller? Hehe.
Hur som haver, Elian sover sedan några minuter tillbaka och snart skall även Emilia och jag i säng.
I morgon bitti skall jag försöka komma iväg så man hinner med fredagsmarknaden som är på förmiddagen mitt i stan.
Sedan skall jag iväg på lite hemliga uppdrag. En viss soon-to-be-sjuåring fyller ju år på Måndag!
Haha naw, Elian är helt sandig! (a)
Ni ser ut att ha det så himla bra, det är ni värda! 😀
Jag blir dock lite avis nu när regnet öser ner här hemma..
Vilka otroligt härliga bilder!
Det värker lite i kroppen att sedan titta ut genom det svenska fönstret.
Gud vad härligt det låter!
Och vilka fina bilder! Dina barn är otroligt fina måste jag säga 🙂
Låter verkligen som ni har det toppen. Vad härligt att kunna åka bort så länge innan skola, jobb och förskola drar igång till hösten!
Kom in på din blogg nu och kikat igenom den lite . Mysig och tilltalande blogg du har 🙂
Vilka underbara bilder! Och vad fint och vackert du skriver om dig och dina känslor för dina barn. Du är en stark personlighet med ett rikt inre liv. Du och de är väl unnade dessa sköna veckor i solen.
Stor kram!
Sven Olof
Hej!
Hur länge kommer ni stanna? Jag är ju en främling för dig och det kanske verkar konstigt, men vill du ha hjälp att posta ner välling till er så säg till!
Hälsningar
Hanna
Åh så underbart!! <3
Älskar bilden där det ser ut som att Emilia nästan svävar på vattnet, så fin och speciell. Och tänk att hon snart fyller 7 år, helt galet, till och med för mig!!
Kram till er allihopa! 😀
Hanna: Nemen så gulligt av dig. Om jag inte hittar någon annan lösning så vet jag vem jag ska maila 😉 KRAM!
Gud vilka fina barn du har! Vilken supermysig blogg 🙂