Ung mamma? Jag?
Varje dag går jag förbi ett inramat tidningsomslag som jag har stående här i vardagsrummet. Jag går förbi hela tiden utan att riktigt tänka på det – innebörden. Jag var 14 när jag blev gravid och hann precis fylla 15 när jag blev mamma. När man väl tänker på det blir man nästan lite chockad själv.
Jag tänker även på frågorna i Emilias frågestund angående mig som mamma, om det är konstigt för henne att jag var/är så himla ung. Men hon är ju sex år, hon förstår inte. Hon ser mig som mamma och har inte riktigt något begrepp om någon ålder. Hon tycker ju att alla större barn är ”vuxna”. Det enda är väl att hon kan komma hem och säga ”Elin i min skola tycker att du ser ut som en storasyster” och rycka lite på axlarna och sedan fortsätta med det hon höll på med.
Jag försöker – idag – att undvika stämpeln ”ung mamma”. Jag var ung, otroligt, konstigt, extremt jävla ung när jag blev mamma första gången. Det är en stor grej, det är ovanligt, det är fascinerande för många, äckligt för andra. Folk pratade, viskade, pekade, höjde på ögonbrynen och beundrade.
Men jag har växt ifrån det. Som jag skrev tidigare så blir jag idag lite chockad när jag tänker efter. Jag tänker inte på mig själv som någon annorlunda mamma, jag pratar med föräldrarna i Emilias klass utan att tänka på åldersskillnaden.
Det är larvigt för jag hatar just det här uttrycket ”mamma är ingen ålder – det är något man är” men det ligger något bakom det, det är ju faktiskt sant i många fall.
Men bara för att jag var så himla ung så kan jag inte påstå att jag är FÖR alla yngre föräldrar. Alla är så himla olika och vissa 14-16 åringar klarar det galant och mognar i sin nya mammaroll medan andra flippar ur och lämnar över ansvaret till någon annan och fortsätter att leva livet som barnet inte finns. Det beror på personen, helt och hållet.
Jag är medveten om många fall där det har gått åt skogen och tänkt att det är tack vara sådana föräldrar som människor drar oss unga föräldrar över en kam och tycker att vi är ansvarslösa barn som absolut inte kan uppfostra egna barn.
Åldern spelar roll. Men personligheten spelar större roll. För samtidigt som jag vet många unga som har skaffat barn och struntat i ansvaret så ser jag lika många äldre… eller ”vanliga föräldrar” som det går åt helvete för.
Ärligt talat så vet jag inte alls vad jag ville komma fram till. Ibland vaknar man bara upp i verkligheten och inser saker. Inser vad ens liv faktiskt är. Jag var 14 år när min dotter låg i min mage, ett barn själv. Folk trodde det värsta och ja, vi har haft det tufft emellanåt, jag har fått kämpa och slita. Men titta var vi står idag.
Det känns som ett helt annat liv. Men det var och är mitt liv. Jag kommer förmodligen alltid vara en ”Ung mamma” i allas ögon… det är väl bara jag som har släppt den stämpeln. Jag skall inte säga att jag ”är en stoooolt ung mamma” men jag kan säga att jag är stolt över mig själv och trygg i min mammaroll.
Du är helt otrolig Denize. Ytterst få hade klarat av att ta sig igenom allt du gjorde utan att sluta som ett katastrofalt freak. Du är så lugn och ansvarsfull och sätter barnen i första hand. DET kallar jag bra mamma, och då har åldern ingen betydelse alls. Det handlar om intelligens och empati, att vara en bra sansad människa själv. Jag tror inte många föräldrar förstår att dom har skapat liv, som kommer finnas tills föräldrarna dör, och långt därefter. Dom små söta nuttiputt bebisarna som man kan bada, klä på och gå ut och gå med, växer så småningom upp och blir barn, tonåringar och vuxna, och "då är det inte lika roligt längre" verkar vissa tycka. Du verkar helt tvärtom, du verkar uppskatta ALLT med dina barn, även det negativa, och du verkar ha en sån sympatisk inställning på framtiden. Det är fantastiska egenskaper 🙂
/ 17årig tjej
Mina föräldrar var unga när jag föddes, men det tänkte jag aldrig på som barn. För mig var de ju lika vuxna som mina kompisars föräldrar. Det var först när jag blev runt tretton som jag upptäckte att de alltid var ca. tio år yngre än andras föräldrar. Först när jag var runt femton började jag fundera på att de faktiskt inte var så gamla när jag och min syster föddes.
Tycker du kan vara stolt ändå! Dina barn verkar vara otroligt trygga. Dessutom är båda hur söta som helst 🙂
Åh vad du skriver bra och klokt! Du är en riktig förebild för mig! =)
Du är en helt fantastisk person! Läser din blogg och fylls av en massa positiv energi hela tiden ;))
Kommer ihåg den där artikeln! Man blir helt varm i hjärtat när man tänker på dig och dina underbara barn!
Du skriver så himla bra Denize!
"Åldern spelar roll. Men personligheten spelar större roll."
Det där var ju helt sjukt klockrent!
ja tycker att ung mamma stämpeln borde förnyas. Jag tycker inte den nödvändigtvis behöver betyda nått negativt. Jag blir så irriterad på alla fördommar mot unga mammor, för det är MINST lika många "gamla" mammor som är "dåliga" mammor. Min mamma jobbar som lärare och det är inte klokt hur vissa av föräldrarna beter sig mot både lärare och sina barn. Lata oengagerade och allmänt slarviga. Men det är inget som nån lägger nån speciell uppmärksamhet till. "Dom är ju vuxna människor och det klart det är tufft med barn…" bara för man är äldre så förbises alla misstag och man kan skylla på deras barn är tufft jobb och att föräldrarna gör ändå sitt bästa. Men när nån till synes ser ung ut, så skyller man genast på henne och att hon inte kan nått eller har några mamma kvaliteer.
Det jag vill säga är att ålder spelar inte de minsta roll, du kan vara ung och fortfarande vara redo att bli mamma samtidigt som en annan tonåring är helt oförberedd.
En 30 åring kan vara helt omogen medans en annan är fullt redo. Faktum är att INGEN vet hur det kommer bli att få barn, alla fall är unika och folk ska verkligen sluta dömma efter ålder för dom har ingen aning.
Jag gillar dig Denize jag tycker du är supper tuff tjej!
Du har i alla fall gjort ett riktigt bra jobb med Emilia, hon verkar vara en underbar tjej! 🙂 Du ska vara stolt över dig själv och henne, det är trots allt en stor uppgift att vara förälder, en uppgift som inte många 15-åringar kan hantera! 🙂 Det är som du säger, det har inte med ålder att göra utan personlighet och i hög grad mognad!
Kram!
Tänkte heller aldrig på att min mamma var ung (hon var 17 när jag föddes) när jag var barn. Jag visste att hon var ung men ändå inte innebörden av det hela, jag tänkte inte på det. Det var mer när jag var 13-14 som jag märkte en stor skillnad utseendemässigt mellan min mamma & andras mammor. Min mamma var ungefär 33 & andras mammor var runt 45! Men det var roligt, jag blev mallig. 🙂 "Din mamma är så ung & snygg" sa polarna. ^^,
Jag var 18 när mitt första barn kom, väntar 4:e nu & är 26, äldsta är 8 år. Mina barn tänker inte på min ålder heller.
Jag är så oerhört stolt över dig Denize! Du är en otroligt bra mamma. Det har jag sett med egna ögon. Har sedan dag ett alltid vetat att du skulle fixa detta utan några problem. Se på er nu. Man ser lyckan i dina barns ögon.
Idag, imorgon och för alltid!
Du är verkligen en helt otroligt bra mamma trodde inte du var så ung när du fick henne och all beundran till dig att du gjort det så bra. En liten kommentar på fotot men du är verkligen jätte lik Bimbo i trekronor om du tittat på det någon gång absolut inget illa menat bara en tanke (tittar på serien just nu) Ha en bra dag och fortsätt vara den underbara mamma du är!
Kram
vill bara säga att jag tycker att det verkar som att du är en helt vanlig mamma och om man ser på Emilia så verkar hon vara en underbar unge och om du inte varit en bra mamma och hon hade haft en dålig uppväxt så skulle de ha märkts så ja tycker du ska vara stolt över att du klarat de. för som du skrev så gör inte alla det.=) kram och lycka till
Så otroligt bra skrivet!
Jag har följt dig sen du var med i de där tvprogrammet, och jag tyckte då att du var en ung mamma, men nu tycker jag bara att du verkar vara en helt fantastisk mamma och en enorm förebild som gjort ett grymt jobb trots tuffa erfarenheter!
Jag var en av dom som beundrade (och fortfarande beundrar). Jag minns än idag när jag hittade tidningen på skolan och låg på en bänk och läste den flera sidor långa artikeln. När jag hade läst färdigt stuvade jag ner tidningen i väskan och tog hem den. Jag har faktiskt kvar den än idag. Lite roligt!
hur kommer det egentligen sig att dom intresserade sig av dig som var 15 och blev mamma, jag var också 15 år när jag blev mamma för första gången men inte fan hamnade jag i tidningen men alla glodde ner på mig och smutskastade mig, den tiden var kämpig nu ser jag ut på världen och ser hur naturligt det börjar bli att 14 till och med 10 åringar blir mammor. GALET !
hur kommer det egentligen sig att dom intresserade sig av dig som var 15 och blev mamma, jag var också 15 år när jag blev mamma för första gången men inte fan hamnade jag i tidningen men alla glodde ner på mig och smutskastade mig, den tiden var kämpig nu ser jag ut på världen och ser hur naturligt det börjar bli att 14 till och med 10 åringar blir mammor. GALET !
hur kommer det egentligen sig att dom intresserade sig av dig som var 15 och blev mamma, jag var också 15 år när jag blev mamma för första gången men inte fan hamnade jag i tidningen men alla glodde ner på mig och smutskastade mig, den tiden var kämpig nu ser jag ut på världen och ser hur naturligt det börjar bli att 14 till och med 10 åringar blir mammor. GALET !
hur kommer det egentligen sig att dom intresserade sig av dig som var 15 och blev mamma, jag var också 15 år när jag blev mamma för första gången men inte fan hamnade jag i tidningen men alla glodde ner på mig och smutskastade mig, den tiden var kämpig nu ser jag ut på världen och ser hur naturligt det börjar bli att 14 till och med 10 åringar blir mammor. GALET !
bra skrivet!
jag är en sk ung mamma, fast jag har aldrig varit förtjust i att kalla mig för ung mamma för jag tycker inte att jag är en. förr i tiden skaffade kvinnor barn i åldern 16-19, så konstigt var det inte men nu idag är det inte lämpligt. jag är 22 och har två kids, de är snart 5 och 3. så fort jag säger hur gamla de är så tappar de ögonen typ och försöker klura ut hur gammal jag var när jag fick min första. tröttsamt!!
har följt din blogg ett tag, emilia är så söt 🙂 go go, du är duktig. 😀 det där sömnen kommer gå bättre så småningom, i know.
jag tänkte på det emilia sa, när jag gick i åttan och snart skulle fylla femton praoade jag på en förskola. den äldsta tjejen som precis fyllt sex (och skulle börja sexårs till hösten) undrade om jag hade några barn och när jag förklarade att jag själv var ett barn fortfarande (tja, nu kan man ju ha barn ändå när man är 14-15, men det är ju inte så vanligt) sa hon "men du är ju jättestor!". så det tar väl några år innan man får den där mer tydliga åldersuppfattningen.
kram
Hej Denize, vet du jag läste det där reportaget, och var så impad av dej att jag hade tidningen sparad i flera år. Tog fram ibland och läste igen.. Sen rök det väl i nån flytt, men det var iaf så roligt sen för nåt år sen när jag hittade hit till din blogg och upptäckte att du fortfarande var så klok och modig. Kram på dej!
Jag har nyligen insett själv jag också, hur otroligt ung jag var. Jag hann inte ens fylla 14 år innan jag blev gravid, men att jag var SÅ pass ung förstod jag inte förns nyligen. Jag tittade på min blogg och såg "blev mamma som 14 åring". Jag tyckte att det lät helt sjukt, när jag ser på mina småsyskon som nu har kommit upp i den åldern. Det är inte förns efteråt (iallafall jag) som man inser hur ung man egentligen var/är.