Svartsjuka + Sömnbrist = Svårt
Igårkväll bröt jag ihop för första gången som tvåbarnsmamma. Det var ingen ”suck, vad jobbigt allt är” utan jag bröt ihop. Totalt. Tappade kontrollen över mig själv helt och fullkomligt. Som jag skrev förut, man BLIR knäpp utan sömn… man överlever, men man blir knäpp.
Hur som helst så knäckte Emilias svartsjuka mig, jag försökte göra allt för att ge henne den uppmärksamheten hon ville ha just då, jag gjorde som hon sa, allt efter hennes begäran… även fast hon tjöt till sig det och jag verkligen inte klarar av sådant i vanliga fall. Mina barn skall inte gråta till sig det dom vill ha. Never. MEN det är jobbigt för Emilia nu, hon mår inte alltid bra… och jag tänkte göra det för hennes bästa.
Men inget passade ändå, hon tjöt och vrålade och jag kände att mitt sömnlösa tålamod började försvinna. Mitt i allt vaknar förstås Elian upp och gallskriker för att han är hungrig. Jag försöker prata med Emilia ändå och få henne att lugna ned sig, samtidigt som jag försöker lugna Liten och få fram patten åt honom… men han strular och blir frustrerad. Inte så konstigt med tredje världskriget här hemma!? Amma i lugn och ro? Inte det lättaste med en övertrött, svartsjuk soon to be 6-åring och ett nervvrak till morsa.
Det slutade i alla fall med att Elian sög fast sig i tutten efter många om och men och Emilia somnade bredvid mig, snyftandes.
När båda väl hade somnat så brast det för mig. Det började med att tårar rann, men sedan grät jag. Verkligen grät. På riktigt… hulkade och snorade. Allt kändes hopplöst, jag kände mig otillräcklig och oduglig och sämst i hela världen. Återigen, man blir KNÄPP!
Men vet ni? Sedan sov Elian… han SOV! Vaknade bara var tredje (2½) timme och ville ha mat men somnade om utan problem. Jag har fått sova! Nåja, sova och sova… men jag slapp vakna varje timme om inte mer och jag känner mig helt harmonisk och lycklig idag. Gårdagens bekymmer känns alltså väldigt långt borta!
Emilia är snäll. Hon vill ingen illa, hon gör inte något för att jävlas, hon är inget ”svårt barn”… men hon är bortskämd när det gäller uppmärksamhet. Yngst i hela släkten, det har alltid varit ”all eyes on Emilia” och detta är en stor förändring för henne.
Jag är bara glad att hon är snäll mot lillebror och inte känner agg mot honom. Hon är verkligen SNÄLL! Men svartsjuk? Oh yes. Såhär ser mina bilder oftast ut nuförtiden… Emilia dyker upp framför kameran så fort Elian skall plåtas, hehe…
Hej! Jag har ganska nyligt börja läsa din blogg och blivit medtagen om det du gått igenom och nu blir själv med två barn! Jag vill bara skriva att jag tänker på dig och försöker skicka styrka till dig! Du klarar det här!
Det är den första tiden som är så jobbig och jag kan bara tänka mig hur det är att vara själv dessutom…
Snart blir det bättre ska du se och Elian kommer att sova längre och Emilia kommer att vänja sig vid att dela mamma med lillebror!
All styrka till dig tjejen! Jag tycker du verkar vara en fantastisk mamma och jag önskar er allt gott!
Jag tycker du är en otrolig mamma som är ensamstående med två underbara barn och får ändå vardagen att gå ihop!! Du är stark men även en stark person får bägaren överfylld och måste tömma den för att hitta nya tag.. Du är en STOR förebild för mig och många andra mammor där ute och framför allt för dina barn. Emilia kommer förstå med tiden så håll ut 🙂
Många kramar
Jag tycker du är en otrolig mamma som är ensamstående med två underbara barn och får ändå vardagen att gå ihop!! Du är stark men även en stark person får bägaren överfylld och måste tömma den för att hitta nya tag.. Du är en STOR förebild för mig och många andra mammor där ute och framför allt för dina barn. Emilia kommer förstå med tiden så håll ut 🙂
Många kramar
Jag tycker du är en otrolig mamma som är ensamstående med två underbara barn och får ändå vardagen att gå ihop!! Du är stark men även en stark person får bägaren överfylld och måste tömma den för att hitta nya tag.. Du är en STOR förebild för mig och många andra mammor där ute och framför allt för dina barn. Emilia kommer förstå med tiden så håll ut 🙂
Många kramar
Jag tycker du är en otrolig mamma som är ensamstående med två underbara barn och får ändå vardagen att gå ihop!! Du är stark men även en stark person får bägaren överfylld och måste tömma den för att hitta nya tag.. Du är en STOR förebild för mig och många andra mammor där ute och framför allt för dina barn. Emilia kommer förstå med tiden så håll ut 🙂
Många kramar
Jag tycker du är en otrolig mamma som är ensamstående med två underbara barn och får ändå vardagen att gå ihop!! Du är stark men även en stark person får bägaren överfylld och måste tömma den för att hitta nya tag.. Du är en STOR förebild för mig och många andra mammor där ute och framför allt för dina barn. Emilia kommer förstå med tiden så håll ut 🙂
Många kramar
man får bryta ihop lite då och då, det blir man starkare av 🙂
Känner igen det du skriver sa väl. Min son är 2 ar, min dotter är snart 7 veckor gammal. Min son älskar verkligen sin syster, men han är svartsjuk, och han är vansinnigt sur pa mig. De första veckorna var hemska, han ville inte ens lata mig ta i honom eller krama honom. Jag grät och grät sa ofta, och kände mig sa otroligt hemsk, och visste inte vad jag skulle ta mig till. För hur ger man uppmärksamhet till nan som inte vill ha det, som inte ens vill titta pa en? Och jag är inte ens ensamstaende, utan har en man som avlastning. Fy tusan vilken stark människa du är!
Men det blir lättare med tiden. Nu efter 7 veckor har vi äntligen börjat hitta vara platser i "nya" familjen och dagsrutiner har börjat komma sa smatt. Det lossnar för er snart med!
Styrkekramar
Skickar en stöttande kram till dig! =)
När jag hade en svartsjuk sexåring så sa jag till henne att hon och jag varje eftermiddag/kväll läser en liten stund tillsammans bara vi två, och lillesyster fick ligga i vagn/säng utanför rummet under vår "lästid". Om lillasyster vaknade där utanför så fortsatte jag bara läsa och det tog ungefär tjugo sekunder innan storesyster tittade på mig som om jag var galen och sa; MEN GÅÅÅÅ DÅÅÅÅÅ! och sen gjorde jag samma sak i två dagar sen sa storesyster bara; okej då, hon får också vara med och läsa.
Jag tror bara dom äldre måste få inse själva att man inte alltid springer till det skrikande barnet för att man VÄLJER dom framför haha, utan för att man typ .. måste. Trots att man hade jättemysigt innan.
Lycka till med dina vackra barn!
Guud va söt hon är! 😀
Oj du anar inte hur stark du är! Ensam med 2 barn, tror ingen klandrar dig! Det är okej att bryta ihop då och då, för det är inte alltid man räcker till när man är ensam, men du gör så gott du kan och ännu mer och mer än så kan du faktiskt inte göra! Syskonsvartsjuka måste va jobbigt, men det går över med tiden. Emilia vänjer sig nog snart vid att hon inte får all uppmärksamhet utan får dela med sig av den.
Jag beundrar dig!!
Har du tips på fina tjejnamn? Lite annorlunda
hej!
jag har nyligen börjat läsa din blogg, och har legat och läst den hela dagen idag nästan!
kollat igenom HELA din blogg tror jag..
man blir så rörd!
att du klarar av att vara så stark!
du är verkligen en kämpe!
en verklig förebild!
hoppas allting löser sig för dej och dina barn!
Kramar i massor!
börja med flaska till LITEN så kan även storasyster mat.
Det är inga konstigheter att bryta ihop när man är själv med ett spädbarn och en 5-åring. Det är okej att känna ibland att man inte orkar, men du klarar det här! Alla vi läsare finns här för dig. we love you! 🙂
Du är enormt duktig. Jag hade inte klarat ha en 5-åring och en nyfödd när jag var 20 år. Och dessutom utan en pappa som kan avlasta.
Tycker dessutom det är starkt av dig att våga sätta ord på känslorna! Det visar att du är en stark människa, att du vågar erkänna att du känner dig svag!
Denize, Denize – du är så jäkla awesome. Hoppas att du förstår det. Att få läsa om din vardag – gott som ont är en insikt som ger så himla mycket. Jag tycker du är så stark för att vara ung, jag är lika gammal som dig och beundrar dig stort hur du orkar och tar dig tid för allt. och plus på det så verkar du vara en toppen morsa också.
Passar på att gratta till Liten och till din söta Emilia som jag följt växa upp i många år via din blogg 🙂
All lycka!
Kram
Kram!!!
Det är okej att bryta ihop! Oftast så mår man bättre efteråt och orkar ta hand om all skit som samlat ihop sig. Emilia kommer nog att vänja sig, men låt det ta sin tid. Svårt med övergången att ha allt fokus på sig, till att behöva dela med sig till Liten.. Du är stark, jättestark! Var stolt över dig själv.
Svartsjuka är jobbigt – för er båda. Men precis som du skriver så är det en stor förändring att helt plötsligt behöva dela på uppmärksamhet och mamma. Det vore nästan konstigt om hon inte reagerade på det.
Du är klok och stark och en alldeles fantastisk mamma till dina barn. Vissa dagar är skitjobbiga och det är okej att tycka att dem är det också.
🙂
åh.. det där är typ min mardröm.
eller nej, varannan måndag kommer vara min mardröm: ensam på morgonen med en 5åring, en 2 åring och ett spädbarn var av alla ska ha frulle och dom två äldsta ska till olika dagis.. längtar inte.
det kommer bli bättre med emilia, men det är klart att det är ovant! hur kommer elians relation till hans pappa se ut? kanske skulle pappan kunna avlasta nån timme i veckan så du och emilia kan göra nått själva, bara hon och du? typ bara gå till parken?
Jag bryter ihop redan nu känns det som vissa stunder. Ensam med en 1½ åring och får en liten till om 56 dagar. Vissa dagar vet jag inte om jag kommer orka, då rinner bara tårarna.. andra dagar känner jag mig som världens starkaste..underligt det där. Vi gär det som krävs av oss. Kvinnor är starka. Du är stark!
Haha, exakt som din dotter var jag när jag var i 5års åldern! Ville ha uppmärksamhet heeeeela tiden! Alltid när det skulle filmas på min yngsta lillasyster så var det någon pajjas som hoppade och flamsade framför kameran. Haha!