Mixed feelings
Jag älskar mina barn… det gör jag! Dom är unika, fantastiska, vackra och bäst i världen. Jag skulle aldrig – aldrig någonsin vilja leva utan dom, jag skulle inte ens kunna. Dom gör mig till den jag är, dom gör så att jag orkar. Dom gör så att jag torkar tårarna, ställer mig upp rakryggad och går vidare. Dom är hela min kraft och energi och det finns inte ens tillräckligt med ord eller beskrivningar för att förklara hur pass mycket jag älskar dom. Jag lever för dom, jag skulle dö för dom.
Men just nu längtar jag efter min mamma. Jag längtar efter min pappa. Jag vill att dom skall komma hit, fyllda av energi och kärlek att ge mina barn och sedan skall jag stänga in mig. Jag vill bara ligga – själv, alldeles ensam i mitt sovrum och gråta ut. Låter det sjukt? Jag vill gråta. Gråta för att jag älskar mitt liv – gråta av lycka. Jag vill gråta för att jag är så förbannat trött och less och gråta för att det känns som om INGEN kan förstå. Jag känner mig mest ensam i hela världen och oavsett om jag sträcker ut min hand och ber om hjälp så kommer ingen fatta hur jag verkligen har det.
Det är så splittrat just nu.
Jag vet att jag är stark och jag vet att jag fixar detta på egen hand, jag har egentligen inget val. Jag klarar det och jag gör det jävligt bra. Men jag längtar väl efter att ”slippa” vara stark. Bara för en dag, bara för en timme, bara för några minuter. Jag behöver rensa huvudet, släppa ut allt. All irritation, ilska och bitterhet… men framför allt: jag behöver verkligen vila.
Det är inte så lätt, jag kan inte trolla fram avlastning. Men nu har jag bett om det och det sker så fort det går. Och jag är tacksam för att mina föräldrar är villiga att släppa allt och hitta lösningar till att kunna ställa upp.
Men nu skall jag tänka positivt. Elian sover ÄNTLIGEN! Jag försökte hela eftermiddagen och kvällen. Sedan gav jag upp, stimulerade ungen till max, badade, roade ännu mer och sedan däckade han. Äntligen.
I morgon skall jag ringa bvc och förklara läget. Vissa har börjat prata om allergier och när jag tänker efter så började detta när jag introducerade ersättning. Jag skall i alla fall höra med dom…
Nu skall jag umgås med Emilia en stund innan det är hennes tur att sova.
Jag och skrutt förra året. Gravid med lillebror och helt ovetande…
jag vet inte vad jag ska säga! LYCKA TILL IAF! HA DE SÅ BRA OCH HOPPAS ATT ELIAN SOVER INATT SÅ DU ÄR UTVILAD OCH GLAD I MORGON! HA DE BRA! JAG BER..
Vilken beundransvärd människa du är! Starkt av dig att kunna erkänna att det inte alltid är så lätt!
All värme och lycka till dig!
Så bra att dina föräldrar finns och kan hjälpa dig.
Elian borde egentligen ha en pappa som finns och tar ansvar också, men han har det uppenbarligen bättre utan honom.
Håller med dig i dina tidigare ord om att det är lätt att kalla sig pappa men en helt annan grej att vara en. Det är i sånahär lägen han bevisar att pappa är det sista han är.
Egentligen är det väl det enda han har bevisat enda från innan Elian ens fanns.
Creds till dig D! Hade aldrig klarat det själv. Hoppas du får egentid snart. Kram
Jag förstår (nästan) precis hur du känner, ibland känner man bara för att stänga in sig och skita i allt, bara för att få sova. Jag har haft sån tur att jag har kunnat bo hos mina föräldrar dom första sex veckorna, så dom har kunnat ta och gå med lilleman när han har haft ont i magen och bara skrikit – så har jag fått sova några timmar.
Nu flyttar jag hem till mig igen och är helt själv – sjukt nervös, kommer han att sova eller kommer jag att bli tokig?
Dessutom har du ju Emilia som ska tas omhand på dagarna, så du har inte kunnat passa på att sova då heller. Jag fattar inte hur du har orkat så här länge, du måste ju gå på ren envishet vid det här laget.
Skönt att du ska få lite avlastning nu. Det behöver du. Man blir en helt ny människa när man har fått sova ut och bara vara själv en stund.
Jag förstår (nästan) precis hur du känner, ibland känner man bara för att stänga in sig och skita i allt, bara för att få sova. Jag har haft sån tur att jag har kunnat bo hos mina föräldrar dom första sex veckorna, så dom har kunnat ta och gå med lilleman när han har haft ont i magen och bara skrikit – så har jag fått sova några timmar.
Nu flyttar jag hem till mig igen och är helt själv – sjukt nervös, kommer han att sova eller kommer jag att bli tokig?
Dessutom har du ju Emilia som ska tas omhand på dagarna, så du har inte kunnat passa på att sova då heller. Jag fattar inte hur du har orkat så här länge, du måste ju gå på ren envishet vid det här laget.
Skönt att du ska få lite avlastning nu. Det behöver du. Man blir en helt ny människa när man har fått sova ut och bara vara själv en stund.
Jag förstår (nästan) precis hur du känner, ibland känner man bara för att stänga in sig och skita i allt, bara för att få sova. Jag har haft sån tur att jag har kunnat bo hos mina föräldrar dom första sex veckorna, så dom har kunnat ta och gå med lilleman när han har haft ont i magen och bara skrikit – så har jag fått sova några timmar.
Nu flyttar jag hem till mig igen och är helt själv – sjukt nervös, kommer han att sova eller kommer jag att bli tokig?
Dessutom har du ju Emilia som ska tas omhand på dagarna, så du har inte kunnat passa på att sova då heller. Jag fattar inte hur du har orkat så här länge, du måste ju gå på ren envishet vid det här laget.
Skönt att du ska få lite avlastning nu. Det behöver du. Man blir en helt ny människa när man har fått sova ut och bara vara själv en stund.
Jag förstår (nästan) precis hur du känner, ibland känner man bara för att stänga in sig och skita i allt, bara för att få sova. Jag har haft sån tur att jag har kunnat bo hos mina föräldrar dom första sex veckorna, så dom har kunnat ta och gå med lilleman när han har haft ont i magen och bara skrikit – så har jag fått sova några timmar.
Nu flyttar jag hem till mig igen och är helt själv – sjukt nervös, kommer han att sova eller kommer jag att bli tokig?
Dessutom har du ju Emilia som ska tas omhand på dagarna, så du har inte kunnat passa på att sova då heller. Jag fattar inte hur du har orkat så här länge, du måste ju gå på ren envishet vid det här laget.
Skönt att du ska få lite avlastning nu. Det behöver du. Man blir en helt ny människa när man har fått sova ut och bara vara själv en stund.
Hej!
Jag önskar att jag kände dig och kunna släppa allt i min omgivning och bara komma å hjälpa dig. Kanske bara några timmar eller någon dag eller nått så du kunde vila upp dig. Tycker du är en jätte bra mamma inget snack om saken tycker bara så synd om dig när du inte får sova nått. Du är stark och underbar som person och dina barn är helt bedårande söta!
Hoppas allt löser sig snart så du kan få några timmars sömn! Youre a superwoman!
KRAM
Var lillebror planerad?
Hello!
Tänker som "petra", Synd att vi inte känner varandra då hade du haft en barnvakt här 🙂
Men du är iallafall svinigt stark!
Förstår precis hur du känner och jag har enbart ett barn att ta hand om. Hoppas du får avlastning så fort det går, vi mammor behöver det ibland. Ta hand om dig/er!
Hejsan! Har följt din blogg ett tag men tror inte jag skrivit nåt än.
Som småbarnsförälder har man rätt att vara skittrött och ledsen och less på allt, hur mycket man än älskar sina barn 🙂 Och dessutom är det jätte skönt att skriva av sig i bloggen!
Tycker du ska unna dig en egen-dag nån gång ibland, där du kan göra vad du vill, tex sova 😉 Medans mormor och morfar tar hand om sina söta barnbarn, det har dom nog inget emot 🙂
Hoppas det löser sig med lillkillens sömn så ni båda får sova bättre!
Kram!
Du är så duktig!!
Jag tror Granis kanske hade hjälpt till om han fick
Kan inget annat än att säga wow vilken stark människa du är! Många kramar från en läsare som kommenterar för sällan
Läst din blogg sen länge tillbaka, och hade jag kunnat resa hipps vipps över 100 mil mitt i allt så hade jag gjort det för att hjälpa dig! Jag vet hur det känns att vara ensamstående Mamma, två barn, helt utpumpad på energi. Visst, jag har en man.. men han jobbar exakt dygnet runt nästan så jag är "ensam" med kidsen! Vill så gärna hjälpa dig, fast jag inte känner dig. Utan sömn så blir man helt körd i huvudet efter ett tag 🙁 Jag hoppas så innerligt att allt ordnar sig, att du får hjälp.. fast du ler på vissa bilder så ser även jag hur trött och slut du är, fast du älskar dina barn så behöver man ibland en hjälpande hand. Ensam är inte alltid stark! <3
Hejsan.. oj vad jag tycker du är stark att du orkat så länge..kan inte vara lätt att göra allt själv.. du är en underbar mamma!! hoppas sonen ska få sovro snart både för han och dig.! Styrke kramar till en god mor.!
Du MÅSTE vila när Elian sover: Emilia är så stor nu så du behöver inte sysselsätta henne hela tiden.Hon klarar sej själv en stud om hon så bara hänger framför tv. Det är också mycket lättare att ha en playdate efter skolan. Oftast tror man att det blir jobbigare med ytterligare ett barn men det är tvärrt om. Du kommer inte se röken av tjejerna på 2 timmar och du kan pyssla med ditt. När man är trött och slutkörd har man inget energi till att leka och vara pedagogisk. Det skapar bara mer irritation. Du måste finna dina knep att få din egentid och ladda batterierna. Och DU!!! det går ingen nöd på barnen. Trust me.
Jag förstår (nästan) precis hur du känner dig. Skillnaden är att jag bor med dotterns pappa och tillät mig själv att gå iväg och pausa ibland på nätterna. Vet att det är en klen tröst, men jag tror att det är bättre att bara acceptera läget istället för att leta efter fel. Med vår dotter trodde vi att det bara var kolik fast hon fortsatte att vakna och skrika på nätterna samt vara missnöjd på dagtid. Först när hon vid 5½ månads ålder började krypa började det bli bättre. Hon ville helt enkelt kunna klara sig själv.
Håll ut!!
Massa kramar!
Jag beundrar verkligen dig! Och här sitter man och gnäller för att ungen vaknar 2 ggr på en natt för att tjura i några minuter…
Du är jättestark, alltså verkligen grymt stark och fantastisk som uppfostrar två små barn själv! Det är ett hästjobb!
Själv tar jag hand om två barn på dagarna, en 8 månaders pojke och en flicka på 2,5 år. Det är full rulle bara det, otroliiigt roligt men också väldigt stressigt när det blir kaos då och då. Men jag får ju iaf åka hem kl 18 och ta det lugnt, och sova. Jag ser verkligen upp till dig, du är beundransvärd!
Jag hoppas att du får avlastningshjälp snart. Även Superkvinnan måste få vila upp sig 🙂
Hejsan, jag har följt din blogg en tid och måste verkligen säga att du är helt fantstisk. Du är enastående på att uttrycka precis hur jobbigt det kan vara, med bebisar som inte sover och att vara ensamstående i största allmänhet, men det som alltid lyser igenom är din kärlek till barnen.
Jag vet hur otroligt tufft du har det just nu, min äldsta son sov också kvartar under långa perioder första året, det är tortyr och tillslut vet man knappt var man ska ta vägen för man är totalt utmattad och man är ensammast i världen när nattens timmar aldrig tar slut och ingen hjälp finns att få. Det är fruktansvärt frustrerande men jag vet att du vet det men jag skriver det ändå: det kommer bli bättre 🙂
Du är stark och du fixar det här, snart får du sova igen och då kommer du glömma hur jobbigt allt är just nu , tro mig 😉
kram
Tänkte bara slänga in en kommentar att jag tycker du är jättejätteduktig! Fortsätt kämpa på så bra som du gör, ser upp till dig! 🙂
Jag lider med dig, jag gör verkligen det! Du har rätt i att vi inte kan förstå hur du känner, jag kan iallafall inte det. Men jag märker att du är på gränsen till att bryta ihop, och det kan då inte bara bra. Jag hoppas att allting vänder och bli bätre, snart, snart..
Hu jag lider med dig! Sömnbristen alltså… Det är tur att man får det där lilla leendet ibland, annars skulle man bli tokig… Min dotter är en vecka äldre än Elian, och för en vecka sen sov hon äntligen hela natten igen efter typ 1 1/2 månad av vaken minst varje timme. Så förhoppningsvis är det en period. Det betyder att om några dagar ska Elian sova bättre. Vi får hoppas och se! 🙂 Jag började läsa din blogg när min lilla tjej föddes, det är så spännande att följa någons vardag som är i samma ålder och utveckling! Bara kämpa på, det vänder snart! PS När vi började med gröt på kvällen höll hon sig mätt hela natten, hoppas det får samma effekt på Elian när ni börjar med det.
/Emelie
Tack igen för alla superfina ord. Ni är bäst!
Och Anni: Det handlar knappast om att inte få. Bara så du vet!
Så kan jag oxå känna extremt mycket ibland… Jag vill ha min mamma! Men är väl inte så konstigt igentligen när man inte är så gammal o kanske mycket ensam… Jag är mycket ensam…
Så kan jag oxå känna extremt mycket ibland… Jag vill ha min mamma! Men är väl inte så konstigt igentligen när man inte är så gammal o kanske mycket ensam… Jag är mycket ensam…
Så kan jag oxå känna extremt mycket ibland… Jag vill ha min mamma! Men är väl inte så konstigt igentligen när man inte är så gammal o kanske mycket ensam… Jag är mycket ensam…
Så kan jag oxå känna extremt mycket ibland… Jag vill ha min mamma! Men är väl inte så konstigt igentligen när man inte är så gammal o kanske mycket ensam… Jag är mycket ensam…
Jag blir så oerhört imponerad när jag läser detta! Du är fantastiskt stark, både som klarar av ditt liv (som du ibland älskar och ibland kanske inte älskar lika mycket…?) och för att du faktiskt vågar stå upp och säga att det inte alltid är guld och gröna skogar.
Att du älskar dina barn kan man inte ta miste på, men även den starkaste behöver hjälp och då är det modigt att erkänna och be om det!
Önskar att fler människor var som du!
Styrkekramar till dig!
du är så sjukt duktig denize, jag känner knappt att jag orkar laga mat vissa kvällar och städa är jag bara trött på för det kommer saker efter oss vuxna och en liten bebis hela tiden. Och du tar allt sånt själv, lagar med ordentlig mat är jag någonsin orkar verkar det som och tar verkligen tag i det. Du är en insperation ska du veta. Önskar också att jag kände dig. Har jobbat med att ta hand om minst 5barn åt samma gång själv som är under 1år så skulle så gärna leka med elian och min plutt medans sötisen är i skolan och du vilar, eller tar en shopping runda själv eller kanske badar eller klipper dig. Vet att sånt behövs och uppskattar så när jag får göra sånt och min sambo tar vår underbara. Man älskar dom så och får lite dåligt samvete men man måste ändå få känna sig slut, that's the way it goes.
kram på dig!!!
jag tycker du har väldigt höga krav på dig själv – och jag tycker du kan anse dig själv ha mött dom kraven! du är fruktansvärt flitig och duktig, en underbar mamma till emilia och elian trots din unga ålder. du trotsar all logik och statistik genom att bo själv och ta hand om dina barn helt själv. jag är riktigt imponerad.
med detta sagt vill jag uppmuntra till det som redan lagts fram av andra här: unna dig en dag för dig själv! skaffa en barnvakt och sov ut, shoppa, få en helkroppsmassage, vad som helst. du behöver det.
fortsätt kämpa!!!