Back on track

 

Herregud, det känns som om jag har ett kilo grus i ögonen idag.  Att återgå till vardagen efter flera veckors lite senare kvällar och sovmorgnar är en intressant utmaning.

Jag är givetvis inte den enda trötta.  Jag tror att det stora barnet låg vaken i sängen i x antal timmar igårkväll, antagligen pga pirr sådär kvällen innan terminstart.

Den lille somnade lite enklare, men var ett vrak på morgonen.  Med puffiga ögon satt han bara och gäspade och gäspade och beklagade sig över tröttheten, haha skrutt.  Sedan blev det lite dystert, nervöst, ledsamt och jobbigt för honom att säga hej då på förskolan.  Men som vanligt så gick det säkert över efter tio minuter.  Dom som känner min son vet precis hur han funkar.  Det är just det där med avsked som är hårt.

 

Hur som helst så har jag försökt ta mig genom den här dagen, med kolsvarta ringar under ögonen, grus som kliar och svider och samtidigt försöka få lite vettigt gjort.  Jag har öppnat jobbmailen för första gången på flera veckor.  Bokat in tider, gått igenom planeringar inför olika projekt och känner mig taggad inför en rejäl nystart.  Bara jag får sova ordentligt en natt först.  Sen så blir det fart på mig!