Vänskap
Emilia har en vän som hon avgudar, hon är lite äldre och är som en idol för henne. Till en början brukade dom leka rätt mycket här utanför på gården. ”L” brukade komma förbi, plinga på dörren och så gick dom ut och lekte i flera timmar.
Senare fann L en annan, jämngammal polare som hon började hänga med varje dag (varför kan inte småflickor leka tre!?). L lovade Emilia i skolan att hon skulle komma och plinga på men varenda dag blev en besvikelse.
Emilia har struntat i att göra annat bara ”ifall att L kommer hit”, L fortsatte att lova men dök inte upp.
Jag kan förstå denna L… Emilia är ju yngre, får inte gå speciellt långt, är lite rädd av sig osv. Det är inte konstigt om hon vill hänga med någon i sin ålder. Men ändå så önskar man ju att hon inte skulle lova Emilia en massa, som lojalt tror på minsta lilla ord.
Hur som helst… igår på stranden var ju en klasskompis där. Han flyttade till Sverige för mindre än ett år sedan och kan inte så mycket svenska. Men Emilia skuttade fram till honom och dom lekte SÅ himla fint tillsammans. Den här lilla pojken härmade varenda ord som Emilia sa. Det är ju ett fantastiskt sätt för barn att lära sig nya språk!
I timmar lekte dom, simmade, byggde i sanden, åt mat och skrattade ihop.
Sedan dök ”L” upp med ett par kompisar. Jag misstänkte på en gång att Emilia skulle dissa hennes klasskompis om hon fick hänga med tjejerna. Men icke det.
Tjejerna bjöd in Emilia i leken, L frågade en massa och verkade uppriktigt intresserad av att fånga Emilias uppmärksamhet och av att få leka med henne. Och Emilia var trevlig tillbaka, ställde upp på deras lekar men pratade med pojken hela tiden, fick honom att vara med och gjorde allt så han inte skulle känna sig utanför, ”eller hur M?”, ”vad tycker du M?” osv.
En sådan här liten sak gör en stolt, kan jag säga. För barn är barn – och barn kan vara jävligt elaka. Så att Emilia inte struntade i pojken när de ”coola tjejerna” kom värmer lite. Speciellt när tjejerna visade öppet att dom inte var intresserade av att låta killen vara med i leken. Hon stod upp för honom och hade hans rygg. Det kallar jag vänskap.
Jag blev lite rörd när jag läste detta. Så himla fint av henne!
Hoppas att min dotter också blir en bra vän när hon växer upp. Det är ju så svårt att veta hur man som förälder ska göra för att leda barnen i den riktningen.
men guuud :')
men åhåååååååååååå! så fint! jag dör lite här, jag har jobbat på både förskola, lågstadiet och mellanstadiet och jag kan säga detta, barn är fruktansvärt elaka, men emilia kommer bli en fin tjej ska du se, du borde vara stolt så du spricker! jag har aldrig hört om något finare!
sååå himla fiiiint, du verkar vara en sån grymt bra mamma, barn gör ofta det äldre gör så det visar på att hon är i goda händer med många underbara vuxna
Jag fick lite tårar av att läsa det där.
ååå <3
ååh vad snäll hon är! Blev så himla varm i hjärtat när jag läste det 🙂
Förstår att du blev stolt! Det värmer i hjärtat på mig här också. Barn är så elaka, och framför allt tjejer har jag fått för mig – ser inte fram emot den delen av Lovas framtid 🙁
Jättefint av Emilia! Det är så himla vanligt att barn är elaka & liksom vänder kappan efter vinden för att passa in. Så bra jobbat med Emilia. 🙂
Jättefint av Emilia! Det är så himla vanligt att barn är elaka & liksom vänder kappan efter vinden för att passa in. Så bra jobbat med Emilia. 🙂
åhh! du ska va stolt över henne! tro mig jag e 12 och vet hur tjejer kan va mot en. Emilia är verkligen som jag när jag va mindre 🙂
Du är en jättefin mamma som har fått två underbara barn och jag tvekar inte en sekund på att dom båda kommer göra avtryck i flera människors liv så länge dom lever. Precis så som du gör.
Ha det bäst!