Tivoli dag två

Jag är uppväxt med hundratals besök på olika tivolin och äventyrsparker runtom världen och för varje år som gick så älskade jag det bara mer och mer.  Det var alltid jag och min pappa som åkte allt, till och med de värsta tänkbara och fruktansvärt läskiga – vi åkte allt. 
Jag minns många gånger då jag försökte stå på tå för att nå rätt längd men ofta var för kort och då fick jag gå därifrån gråtandes till min mamma och storebror.  Det var nämligen dom som var fegisarna i familjen och stod på sidan om och vinkade medan jag och pappsen var nästintill självmordsbenägna.  Ja, enligt dom då.

Men nu…  nu i ”vuxen ålder” och någon timmes besök på Berglunds tivoli så känner jag mig skakis och illamående.

Emilia var i alla fall snabb med att välja den läskigaste först.  ”Mamma, den som går upp och ned… DEN ska vi åka först”.  Sedan blev hon arg när hon var för kort (precis som jag skulle ha blivit i hennes ålder) och surade lite över det resten av dagen.
Men jag fick henne på andra tankar med andra hackiga och vingliga karuseller.  Sedan avslutade vi med sockervadd och slush och gick hem nöjda och glada.