Äntligen vardagsrutiner igen

 

Vi sitter för tillfället och väntar på att den här bruden skall komma hem från en kompis.

 

 

Idag gick vi äntligen tillbaka till det vanliga.  Det var en tuff morgon för mor och son.  Elian var orolig inför att återgå till förskolan, vilket är förståeligt då vi var hemma så himla länge.  Det skar i hjärtat när han vinkade hej då med tårar i ögonen.  Det kändes som dagarna efter inskolningen om igen.  Men det hade givetvis gått över efter en stund.  Dock hade han inte velat äta, vilket jag misstänkte.  Men igårkväll åt han lite fisk och potatismos och för tillfället käkar han en korv.  Det gick ju också ned igår, så jag känner att han får fortsätta äta vad han vill tills allt bara släpper och han vågar sig på maten som vanligt igen.  Det är ingen mening att pressa eller tvinga fram något.

 

När jag klev in på förskolan och mötte honom i eftermiddags så sprang han och kastade sig upp i mina armar och överöste mig med pussar.  Han tyckte själv att allt hade gått såååå bra hela dagen (han ville inte prata om maten, det fick personalen ta).  Sedan vandrade vi hemåt, tittade på alla olika ljus och lampor i och utanför husen och pratade lite mer om dagen.  När vi klev in genom dörren till oss så fick han snabbt syn på något roligt.  Tomtenissarna hade tydligen varit hemma hos oss och fyllt på paketkalendern med resten av paketen (alla hängdes tydligen inte upp natten till måndagen).  Han tittade med stora ögon och sa ”OOOJ, tomten måste nog ha tyckt att jag var jätteduktig på dagis idag om jag fick sådär många paket på en gång”.  Han var med andra ord stolt över sig själv idag.

 

Hur som helst så har jag fått en hel del gjort idag.  Listan är lång efter fyra  sjukveckor.  Men det var skönt att komma igång och nu gäller det att planera effektivt för att få allt gjort innan jul.  Jag hoppas att allt går lite smidigare framöver…