En helt vanlig helg hos oss

 

Igår var vi ute i den friska luften mer eller mindre hela dagen.  Nummer ett på schemat var svampskogen.  Jag var desperat och föreställde mig att jag skulle fylla säckar med smaskiga kantareller.  Och visst fanns det svamp, överallt, stora och små, mörka och ljusa, färglada och bleka… var man än satte ned foten.  Men svårare var det att hitta ätbara.  Jag lyckades få ihop vad som kanske räcker till en gryta eller sås.  Bättre än inget, men ändå.

Och nej då, Elian hade inte premiärshoppat på Systembolaget.  Vår svamp-kunniga-ledare föredrar att ta med sig påsar istället för korgar.  Den diskussionen hade vi, då jag har hört att man absoluuuut inte får plocka svamp och lägga i plastkassar.  Men äsch, det funkar för oss.

 

Hur som helst, när vi hade ledsnat på skogen (läs: somliga människor i miniformat skriker ”jag orkar inte gåååå”) så promenerade vi tillbaka, hamnade vid mina kusiners gamla stall och där blev man fast.  Emilia skulle nämligen ropa på och klappa varenda häst.  Själv höll jag mig som vanligt i bakgrunden och väntade på att hon skulle känna sig färdig.

 

Nästa sak på schemat var ett snabbt besök på Intersport där jag köpte nya skor till stor och liten.  Där och då fick den minsta personen i familjen ett psykbryt och hatade livet.  Han satte sig på trappen och vrålade.

Mat tänkte jag.  Ungen behöver mat.

Så vi åkte hem till min farmor för att äta lunch.  Great, jättebra, problemet är bara att kidsen blir iproppade socker.  Pannkakor, glass, choklad, godis, saft och ännu mer sötsaker.  Dom levde förstås livet medan de vuxna fick äta några finska pirogsaker och köttbullar och potatissallad och… ja, annat.

Det blev fart på barnen och dom tankade lördagsgottis i mängder.

 

Efter att vi hade vinkat adjö till min lilla farmor så åkte vi iväg för att storhandla.  Först hamnade vi i en lekpark som Elian prompt skulle leka i, länge, väldigt länge.  Sedan hatade han livet igen när vi behövde gå.  

Vi hamnade därefter i en ny skog (istället för mataffären) där Emilia ville klättra i något berg för att nå ”spökhuset” som hennes kompisar hade kallat det för.

We came, we saw, we conquered.

Nuuu var det ändå dags att handla mat, ta sig hem och parkera rumporna i soffan för att påbörja lördagsmyset.

Ha.

Det tog sisådär 2-3 timmar med sockerlåga (efter det höga liksom) kids.  Men till sluuut så var shoppingen avklarad, matvarorna uppackade och vi alla redo för kvällsmys.  Och så blev det.  Film, god mat och ett gäng trötta människor.

 

 

Och idag då? Jag vaknade kl 05.30 helt klarvaken.  Varför liksom? Varför!? Jag är redan sovtrött.

MEN solen skiner, det skall röstas, Elian har ett schema över parklek och frisk luft får det bli idag igen.

Ha en superdiduper skön söndag, fina ni.