Avslutat kapitel
Publicerad,
Nu skall jag skriva detta så enkelt och kortfattat som möjligt. För det första så skiter jag fullständigt i andras privatliv och hur andra lever. Jag vill inte ha någon information, jag vill inte ha mail angående det och jag har stängt av möjligheten att kommentera vissa inlägg, då jag inte ser någon mening med det.
Jag tyckte att hela situationen var tramsig, omogen och tragisk från början. Jag tänker inte lägga någon mer kraft på att grubbla över det hela och jag har lagt det bakom mig. Så återigen: jag bryr mig inte om privata saker om andra människor, ni kan sluta skicka mail. Varför skulle jag bry mig om sådant som inte ens angår mig?
Att somliga vill utesluta ett barn på ett märkligt sätt är inte mitt val. Jag tycker dock att det är viktigt för min son att fortsätta känna till hans andra halvsyskon och jag är mycket väl medveten om hur W mår då jag har haft kontakt med hennes farmor och jag hoppas att barnen kan ha fortsatt brevkontakt, då BÅDA mina barn uppskattar det och alla troligtvis kommer göra det i framtiden.
Några andra detaljer tänker jag inte ens gå in på. Som sagt, jag förstår mig inte på situationen, det känns barnsligt och tragiskt alltihop. Men livet går vidare och något mer angående detta har jag ingen lust att skriva om igen.
heja dig!
jag tycker du gör helt rätt som följer ditt egna hjärta, dina tankar och känslor. Det mår man allra bäst av..man kan bara göra sitt bästa och sen kan man inte göra mer liksom. You go girl !
Sen funderar jag på en sak, de där med att folk skickar mail och så till bloggare om sina livssituationer, jag fattar mig inte riktigt på det. Vad är det som gör en bloggare till psykolog och allvetare liksom…det är ju en del storbloggare som ger " råd i livet " till sina läsare efter att ha fått mail och sådär. Väldigt konstig grej om man frågar mig…men vill folk göra så…så ja okej, Men jag fattar inte grejen alls, haha