Tur i oturen

God eftermiddag.

Ni får ursäkta dålig uppdatering men jag blev så dålig igår.  Jag har haft ont i bihålorna ett tag men igår small det verkligen till.  Smärtan går inte att beskriva, stod inte ut med ljud eller ljus och var tvungen att kräkas.  Var sängliggande från efter lunch, resten av dagen, orkade bara natta barnen och sedan somnade jag igen.  Jag måste verkligen tacka för all hjälp jag har fått med barnen, jag hade aldrig klarat det själv. 
Jag fick medicin som var rena rama sömnpillret, var så snurrig och trött så att det verkligen inte gick att hålla ögonen öppna, oavsett hur hårt man försökte.  Lustig känsla.

I morse kändes det bättre så jag klev upp, lämnade Emilia och gick till affären.  Väl där blev jag illamående igen och fick hjärtklappning så det var bara att ta sig hem igen lite försiktigt.

Elian fick möjligheten att gå iväg på äventyr idag så det var bara att tacka och ta emot (för bådas skull).

Som jag skrev tidigare; om jag inte hade haft hjälp med hämtning/lämning, matlagning och lek med barnen så hade jag nog gått under.  Nu har jag fått sova så mycket jag har behövt och tacksamheten är obeskrivlig.

 

Jag är fortfarande rätt snurrig i huvudet så jag vet knappt vad jag skriver.  Men hellre det än inget alls.

Jag vill passa på att önska er alla en fin fredagskväll.

 

 

 

Gammal bild på mina fina bara för att undvika ett bildlöst inlägg.