Livet med Liten
Om lite mindre än en månad blir mini hela två år och tiden bara springer iväg. Han har blivit så stor, så egen, så speciell och han förändras från dag till dag.
Man hinner i alla fall inte bli uttråkad med honom i närheten. I helgen hittade jag honom först med smink i hela ansiktet, han var förstås jättestolt och tyckte att han var så himla fin.
Nästa gång hittade jag honom naken med min ögonkräm överallt. Han hade lyckats klä av sig kläder och blöja, öppnat min lilla burk och börjat smörja in sig med den.
Man kan inte göra annat än skratta. Han såg så oskyldig ut där han stod i ett hörn, haha.
Något som däremot är jobbigare är hans matvägran. Han bara skakar på huvudet åt allt som ställs fram. Han vägrar frukost, lunch och middag… allt är bara blä.
Om jag har tur så petar han lite i det och tar någon tugga men det mesta förblir orört.
Igår tog han ett par tuggor av en hamburgare och ett par pommes men inget mer. Idag ställde jag mig och gjorde pannkakor till lunch – för det trodde jag aldrig att han skulle dissa.
Men nix, det passade inte heller. Han bara tittade på tallriken, puttade bort den och tvärvägrade.
Han har gått igenom sådana här faser tidigare, då mat är det värsta tänkbara och jag bara längtar efter att det skall gå över. Han behöver ju äta! I natt blev det dessutom bara en vällingflaska så det är inte det att han är proppmätt efter nattmål heller.
Tänk att det var nästan två år sedan han låg som en liten boll på mitt bröst såhär. Älskade Liten…
Vad stor han blivit! Är du fortfarande föräldraledig med Elian? Har du något tips för hur föräldrapenningen ska räcka längre?
hej
Det kunde vara kul att få ta del av vad du jobbar med..det står eget men vad är det du gör…bloggar? fotar? säljer nåt?
Mysig blogg är det iaf, fina foton på barn och vardag
Håll ut! gör inte matvägran till en stor grej, för gör man det till en stor grej så blir det värre. Han överlever, han får i sig det han behöver iallafall. Det är vanligt att man matvägrar i den åldern, håll huvudet högt bara!
Hej Denize! Efter att ha läst din blogg vill jag bara framföra att du enligt mig själv verkar vara en otroligt stark person och en otrolig förebild för dina barn. Det har du verkligen bevisat även om jag inte känner dig, har jag all respekt för dig och dina barn. Jag önskar dig och din familj det bästa och jag hoppas du får ett liv fullt med framgångar! Sluta aldrig med det du gör för du är en otrolig människa!
Hej!
Har verkligen fastnat för din blogg.. den är så härlig! och du verkar vara en sån stark tjej. sitter själv i sitsen att jag är gravid och om jag behåller barnet så vet jag inte om min pojkvän stannar med mig men jag blir så inspirerad av dig 🙂
Ha det så bra!