Sovmorgon x 100

För någon timme sedan fick jag nästan en hjärtattack.  Elian väckte mig och jag hade räknat med sovmorgon då han somnade om vid 7 med välling, men med sovmorgon menar jag 8-9.  Istället vaknade jag, kikade på klockan och insåg att den var 11.  Helt sjukt! Jag minns inte ens sista gången jag fick sova så länge.

Jag nämnde ju igår att han har feber och bara ville sova – och det håller väl i sig.  För feber har han fortfarande, riktigt hög feber, men han är ändå pigg och glad.  Mycket märkligt.
Förhoppningsvis fortsätter dagen såhär för ikväll har jag typiskt nog äntligen barnfria-planer som jag har sett fram emot ett tag.

Vi får hålla tummarna, främst för att Elian skall slippa må dåligt, han som jämt är sjuk!

Nu skall jag dricka mitt kaffe och fortsätta beundra mina barn som gav mig världens bästa sovmorgon (ja, Emilia också med tanke på att hon inte kom in och väckte oss som hon alltid gör annars).