Garden Party

Igår var vi bortbjudna på födelsedags-grillfest.  Den årliga festen har tagits över av en massa ungar nu, det var fullt av krypande, gående, springande, skrikande och lekande barn var man än tittade.  Kul för oss, mindre kul för dom utan barn, hehe.
Det var i alla fall jättetrevligt även fast det blev en hel del spring för min del.  Elian hade två mål; antingen att hoppa ned för ett stort berg, eller krypa till framsidan av huset och hoppa ned för en mur.  Man kunde alltså inte släppa honom med blicken, inte ens för en sekund.
Emilia var i alla fall världens snällaste som vanligt och lekte fint med alla småbarn, visade saker, kramades och blev lite av en idol.

Vid 20.30-tiden började Elians små ögon gå i kors – en timme efter hans vanliga sovtid, så då packade jag ihop och tackade för mig.
Emilia valde att stanna kvar en timme till för att äta efterrätt och sedan följde min kusin henne hem.
OM hon var trött när hon klev innanför porten? Hon somnade nog sekunden innan hon la huvudet på kudden.
Slitsamt att kalasa!